Är ”prick på” verkligen på pricken? Det är tiotusenkronorsfrågan

Häromdagen hördes en radioreporter säga om något som passade, matchade eller stämde bra (vete 17 vad): ”Det här var ju prick på”. Och en annan får språkhicka – om nu situationen var rätt uppfattad. För vad som förmodligen avsågs var svenska uttrycket ”på pricken”. Det var en mycket chockerande och intressant iakttagelse!

Engelska ”spot on” kan översättas med ”exakt, perfekt, på pricken”. Det är m a o en besynnerlig abrovink att vända på orden i frasen och skapa den för en svensk (t ex mig) konstiga formuleringen ”det här är prick på”. Ordet ”spot” betyder ”fläck” och en hel massa andra grejer, ”prick”, finns bland dem. Kanske är ”dot” vanligare för ”prick”, men ändå! ”On the spot”, däremot, kan betyda ”genast, på direkten/momangen/stubben”. Bäst att sluta, det här drar i väg till månen annars. I vilket fall som helst skulle inte jag kunna säga att något ”är prick på”.    

Förste vinnare (1957): Ulf "Hajen" Hannerz, då 14 år 

Nu något helt annorlunda. Påfallande ofta hör man folk använda uttrycket ”Jaa du, det här är tiotusenkronorsfrågan!” Givetvis är det något man hasplar ur sig utan att tänka. Man tänker f ö sällan på varför man säger som man gör. Men i det här fallet händer det att man undrar hur mycket 10 000 kronor 1957 (året för det första frågeprogrammet) vore i dag. Svaret är ca 165 000.

Trots det kan man inte ändra det idiomatiska uttrycket och påstå att något vore hundrasextiofemtusenkronorsfrågan. Säkert kommer uttryckssättet att leva länge än, men kanske slutligen förvandlas till en språklig antikvitet i framtida bibliotkeksavdelningar som då kommer att inrymmas i de AI-modeller humanoider begagnar sig av.

PS Tiotusenkronorsfrågan kallades på sin tid även Kvitt eller dubbelt