Dagens predikotext behandlar ämnena "dö, somna" och "gråta"

Speakerröst i trailer inför en tv-dokumentär: ”Jag väcktes halv sju på morgonen av flyglarm, men trodde det var övning, och somnade in igen”. Här finns exempel på ett riktigt finlir som visar på den nyansrikedom de senaste inläggen tjatat om. Frågar man äldre människor säger de flesta att ”somna in” är liktydigt med ”dö”. Det är en av många förskönande omskrivningar, eufemismer, som folk använder när de vill slippa säga brutala sanningar.

”Gå bort” är som bekant en annan, ”falla ifrån, gå hädan, få hembud” samt ytterligare en från förr: ”gå till de sälla jaktmarkerna”. De moderna varianterna är inte lika poetiska: ”Kola av/

vippen, lämna in, kila vidare, trilla av pinn, ta ner skylten”.

Alltnog. Ofta hörs yngre använda ”somna in” när de menar det banalare ”somna”. Där är den eviga prepositionslustan igen, man kan inte låta bli att trycka dit en verbpartikel, fast somna inte kan bli mer än somna. Jo, halvsova kan man, men säger inte ”jag halvsomnade”. Vis av alla amen-herregud-blickar unga ger en när man berättar att ”somna in” betyder "dö", är jag tyst. Trailertexten hade kunnat lyda enbart ”somnade igen” eller det lika korrekta: ”somnade om”.

Ja, här sitter man med sina nyanser och kan inte annat. Än att bli häcklad och bespottad (lugn, dessa inlägg måste läsas som kommande ur ett hörn av ett temperament). I samband med påveutnämningen hade DN en bild av en rörd nunna. Bildtexten löd ”en nunna torkar ögonen”.

Tur för nunnan på Petersplatsen att hon (förmodligen) inte kan svenska, en äldre svenska, där nyanserna står som spön i backen. I svenska språket torkar man inte ögonen om inte någon sprutat vatten på en eller dylikt. Hon torkade helt enkelt tårarna. Det är det många som gör i dagens värld, ibland är det tårar av sorg, ibland glädje.