Då åkte ens inre uråldriga radarapparat upp, den som är utgången. Eller vad vet man? Hur som helst gav en liten efterforskning mig rätt i känslan – det är så en äldre svensktalande har det i dag, det är känsla för nästan hela slanten. En bra sida jag hamnar på ibland är ”Svenska med Kalle, en blogg för dig som lär dig svenska” Kalle säger så här om ”tackar som frågar”:
Vi använder det så här:
– Hej, är allt bra?
– Det är finfint, tackar som frågar.
Det betyder alltså ”tack för att du frågar hur jag mår” men är egentligen bara en artighetsfras. Det låter lite gammaldags, men min kollega sade så idag.
På en ”språktråd” i ett nätforum sa någon bestämt ifrån att det inte används längre, men var vanligt i genren pilsnerfilmer från 1930-talet. Ja, det blir mer och mer uppenbart att det är i en sådan man bor. Killen i serien som sa ” ”Thank you for asking”, menade nog precis det, alltså: ”Tack för att du frågar om hur jag har det”.
Även sajten HiNative, där hela världens modersmålstalare svarar dem som undrar över andra språks ord och uttryckssätt, hade med en person (japan!) som frågade vad svenskar säger för ”Thank you for asking me”. Där svarade en svensk (yngre än undertecknad, förstås) ”tack för frågan” eller ”tack för att du frågade”.
Tänker man på hur man själv använder ”tackar som frågar” är det som Kalle säger, gammal-
dags, eller som diskussionstråden föreslår: ur en pilsnerfilm. Tyvärr har Kalle flyttat sin blogg till en annan onlineplattform, Substack. Den har man hört om ett tag utan att försöka ta reda på vad det är. Svaret fanns hos bl a modetidningen Elle, en lektyr som sällan finns i mitt hem.
Tidningens skribent Louise Berglund gav ett svar som var lätt att förstå: ”Tänk dig att gamla blogg.se, Pinterest och Twitter fick ett barn – det är Substack”. Sbråkbloggen får inga barn p g a hög ålder, men om Kalle ”finns" på Substack så kan man ju ändå leta efter honom!