Hör ”slagning” till det svenska ordförrådet? Och vad betyder det?

Det är väl klart om korvspad att man fattar att det inte går att sitta och skriva i sin blogg att ord man hör och läser står i någon ordbok. Det där ordbokeriet är något som måste fasas ut. Vad folk säger och hur de pratar är väl upp till dem själva? (Den nu anade en ironi anade rätt.)

Man kan väl ändå få tycka att det är sorgligt att se ens modersmål sjunka? Egentligen går det bra att jämföra med bilden av Östersjön. Fram till för ett drygt halvsekel sen var det ett innanhav med vackert vatten och siktdjup som gjorde att man kunde kika ner på abborrarna genom bryggspringor (och lära sig att det inte var så smart att kasta ner metreven mellan dessa springor. Det hände att en abborre var för stor för att dra upp.)

En rikstidnings rubrik lyder: ”Polisens slagningar stoppas akut – kan bryta mot lagen”. Naturligtvis är ens eget problem det faktum att man levt för länge i en analog värld. Men ändå. Vet läsekretsen (mediekonsumenterna) vad ”slagning” innebär? Det som ligger närmast just det här ordets innebörd lyder (SAOL): ”upp­slagning i bok”.

I tidningsartikeln står vidare ”Orsaken är att Polismyndigheten har upptäckt att de slagningar som myndighetens egen säkerhetsavdelning gör för att kontrollera personalen, kan bryta mot lagen”. Det handlar alltså om att man ”slår” i olika register för att kolla Polisens egen personal.

En kör av röster kanske ropar: ”det är klart att man förstår vad slagning är!” Mja, jag är inte så säker på att många svenskar begriper sättet de talas till av medier. Å andra sidan hörs inga stora protester, så de gör väl det då.

Tänkte utföra något halvt oetiskt nu och använda ett citat från Carl-Oskar Bohlin, ministern för civilt försvar, på ett otillbörligt sätt. Han talade om något helt annat, men formuleringen passar som hand i handske för undertecknads skräck inför modersmålets framtid: ”Har man inte tagit det här ansvaret över tid är det hög tid att göra det nu”.

”Över tid” kan i det här fallet  läsas som det vanligare, svenska, "tidigare".

Saliga äro de saktmodiga ty de skola besitta jorden. Stensäkert!

Sbråk är inte förutsägbar (även om vissa belackare anser den ensidig), så i dag ges den en religiös tejk (av ”take”, engelska för åsikt, synvinkel, "variant"). Tar höjd för det, helt enkelt! Haha, förresten, man kommer inte långt utan att håna modernt språkbruk. ”Ta höjd för”, förklarar Wiktionary så här: ”förbereda sig så att man har handlingsutrymme; ta i med råge eller marginal för att säkrare nå målet”.

Intressant. Förr behövde vi tydligen aldrig ta höjd för nåt alls. Uttryckssättet är en ny invasiv art. Men viktig, vad det verkar, det tas höjd både här och där nuförtiden. Men apropå det låtom oss återgå till den andra höjden, inte den ekonomiska utan den himmelska – även om det inte går att särskilja ekonomi från religion som det blitt i världen, ja, jösses.

Jag börjar om. Religiöst spår, var det. En kollega som växte upp i frikyrklig miljö berättade hur barnen i hennes söndagsskola sjöng en psalm som gick ”Gör det lilla du kan, gör det villigt och glatt”. Vi var bara i 25-årsåldern när vi talade om saken, men skapligt cyniska redan, och småskrattade åt det barnsligt formulerade och, tyckte vi väl, skenheliga tilltalet. Men låt fan bli gammal så vet var och en hur det går: hen blir religiös!

 

Saktmodig väntan

Låt oss analysera det vi flinade åt: ”Gör det lilla du kan”. Ja, det är som ett andra namn på bloggen Sbråk. Det är ungefär vad jag kan, och jag gör det. Skulle man betrakta det ur en ekonomisk synvinkel är det löjligt: inga pengar, inget anseende.

Personligen tycker jag det är kul när människor säger om vad-det-nu-kan-vara: ”Jag har inte min tid till sånt här”! Jag brukar tänka då: ”Och vad har du din tid till, då?” Nä, gladast blir man av fågelnördar, frimärksnördar och andra med samma efternamn. Pratar man med dem inser att de verkligen har "sin" tid till motorcyklar, öletiketter, schack, porslinsdjur, med mera.

Det är jobbigt att vara samlare (hoarder) men man måste även embrejsa (embrace i betydelsen inbegripa) dem. Inte bara gör de det lilla de kan, ofta sker det även villigt och glatt.

Ordsallad? Jo: svammel, struntprat, nonsens gallimatias, goja, bl a

Och i dag ska här rassla, gnissla och kvidas av ovilja och ilska! Dock ska det inte likna någon ordsallad om någon tror det, utan enbart organiserat och välordnat tänkande. "Ordsalladen" är etablerad bland skribenter och talande journalister m fl. Upprepar: ordsallad, var det. Skriv ordet i Google och beundra den styrning (algoritmer) som ännu föser oss i rätt riktning!

T ex en träff hos Wikipedia med rubriken ”Desorganiserat tal”. När sån styrning sker hamnar man i trans av lycka och sänder tacksägelser åt det håll som fört en dit. Mitt i en förklaring av det desorganiserade talet ligger underrubriken ”Ordsallad” med en beskrivning: ”tal som är obegripligt, därför att, även om orden i sig är riktiga, så ger sättet de sätts ihop osammanhängande rappakalja”.

Den amerikanska ordboken Merriam-Webster skriver att ”word salad” betyder ”unintelligible, extremely disorganized speech or writing” plus lite mer i samma riktning. Dessutom noteras det första belägget i Nordamerika: 1904. Lite äldre än vår ”ordsallad” m a o.

Nästa: ”Polisen pratade ner honom”. Ja, i just det här fallet betydde det tydligen inte att polisen talade till personen (som var påverkad) på ett nedlåtande sätt utan på ett lugnande dito. Engelska ”talk down” har svenska motsvarigheter som ”överlägsen, förminskande, ringaktande” – och många, många fler. Men i detta fall förväntades man tolka "pratade ner" som ”lugnande”. 

En tv-journalist talade om det "höga numret" avlidna vid en katastrof. Skriver man ”antal” på Google Translate får man ”number”. Vi använder också ord som ”dödssiffra/or”, och på likande sätt som ”antal” översätts det ofta till engelska ”number” eller ”toll”. 

"Sjung, o gudinna, om vreden, som brann hos Sbråkmakaren!” (äh, det är bara ett avlednings- och dämpningsförsök genom att sno evigare rader än Sbråks: denna gång från illiaden) Och när denna ilske-eld ännu brinner – varför inte bifoga ett citat från senaste tidens politikhändelser: ”Att vara statsråd kommer med ett väldigt högt pris”.

Man kan väl få bli lite småförbannad när man under lång tid inte hört nåt komma med ett pris, inga smycken komma i presentkartonger och inga jackor komma i rött, blått och gredelin? Det är hemsk att nästan ha glömt vad svenskar sa innan vi utan prut började tala direktöversatt engelska: it comes with a price, it comes in a box and it comes in blue and green. Sjung om vreden, en gång till!