De dåtida språkvetarna riktade främst in sig på språkhistoriska företeelser och kommentarer om moderna förändringar. Nu har jag själv hamnat i ett liknande forntida träsk. Inte så att de historiska källorna/förhållandena är något att förringa – långt därifrån. Det som irriterade för ett decennium sen var att inte ens proffs ville erkänna det stora ordskredet (skämtet är redan gammalt) utan förklarade bort och förminskade det.
Tio år senare inser jag att det inte ens funkar med minsta restaureringsarbete. Här återställs inget, ”här rivs för att få luft och ljus, är kanske inte det tillräckligt?” För att åter citera Strind-
berg, vad nu han menade. Nu är vi så långt komna att man kan ställa frågan: vad spelar det för roll att människor i ett land förstår sitt modersmål? Återkommer till saken i en slutkläm.
Har inte sett det skrivet, inte hört i radio/tv, men däremot ute i tillvaron, hur unga medborgare yttrat meningar som ”han vågade inte säga det till mitt ansikte”. Ursprunget hörs även för den som inte är haj på engelska. Vem som eventuellt reagerar på det sagda vet man inte längre. Men bortsett från det som låter underligt för mången (äldre) svensk kan man försöka följa sin egen variant bakåt i tiden.
Som jag läser SAOB (läser man den som fan bibeln?) finns ett gammalt ursprung i uttrycket ”(göra ngt eller komma) inför eller för ngns ansikte”. Särskilt tycks det ha börjat med ”för eller inför Guds ansikte”, den gud som i SAOB-artikeln (från 1898) kallas ”den allseende Guden”. De profana fraserna kunde lyda ”säga någon något, smickra, tadla, skratta (osv.) någon midt i, midt upp i, rakt i (mindre ofta enbart i, sällan uti) ansiktet, säga eller göra (osv.) något midt i (osv.) ansiktet på någon /…/”
Personligen har jag nog alltid hört och sagt ”rakt i ansiktet på någon”. Ordboken gav även danska, tyska, holländska och engelska motsvarigheter från tiden, bl a ”laugh at any one to his face”. På engelska säger man ännu saker till folks ansikten, om inte lång tid gör vi det också.
Här kommer slutklämmen: Glöm regeringsbildningen, i dagarna kommer GTA, ett dataspel som är önskat och älskat av fler man kan föreställa sig. Utanför den virtuella världen börjar det kännas skakigt. Den ”nya” verkligheten flinar en rakt i plytet var dag.
Har inte sett det skrivet, inte hört i radio/tv, men däremot ute i tillvaron, hur unga medborgare yttrat meningar som ”han vågade inte säga det till mitt ansikte”. Ursprunget hörs även för den som inte är haj på engelska. Vem som eventuellt reagerar på det sagda vet man inte längre. Men bortsett från det som låter underligt för mången (äldre) svensk kan man försöka följa sin egen variant bakåt i tiden.
Som jag läser SAOB (läser man den som fan bibeln?) finns ett gammalt ursprung i uttrycket ”(göra ngt eller komma) inför eller för ngns ansikte”. Särskilt tycks det ha börjat med ”för eller inför Guds ansikte”, den gud som i SAOB-artikeln (från 1898) kallas ”den allseende Guden”. De profana fraserna kunde lyda ”säga någon något, smickra, tadla, skratta (osv.) någon midt i, midt upp i, rakt i (mindre ofta enbart i, sällan uti) ansiktet, säga eller göra (osv.) något midt i (osv.) ansiktet på någon /…/”
Personligen har jag nog alltid hört och sagt ”rakt i ansiktet på någon”. Ordboken gav även danska, tyska, holländska och engelska motsvarigheter från tiden, bl a ”laugh at any one to his face”. På engelska säger man ännu saker till folks ansikten, om inte lång tid gör vi det också.
Här kommer slutklämmen: Glöm regeringsbildningen, i dagarna kommer GTA, ett dataspel som är önskat och älskat av fler man kan föreställa sig. Utanför den virtuella världen börjar det kännas skakigt. Den ”nya” verkligheten flinar en rakt i plytet var dag.

