"Krypa ner" må vara hänt, "mysa ner", knappast. Oavsett tilltugg

Ja, var hittar man allt? Svaret är: överallt! I många sammanhang finns maskinöversatta texter, och de blir bara fler. Följande rader står att läsa hos SVT Play som under rubriken ”brittiska serier” skriver: ”Streama brittiska serier av högsta klass! Mys ner med te och scones och titta på spännande deckare, roliga komediserier och gripande draman från de brittiska öarna”.

Man ställer sig frågan varför Sveriges Television Aktiebolag – ett svenskt massmedieföretag som har riksdagens och regeringens uppdrag att självständigt bedriva televisionsverksamhet i allmänhetens tjänst (Wikipedia) – använder en sådan konstig text och varifrån den kommer. Kanske är den förresten inte maskinöversatt: i dag kan allmänheten (i vilkens tjänst SVT är) själv skriva lite vad som helst.

Hur ihållande och tröttsam man än låter, måste återigen ett faktum beskrivas. Det går så här: svenska skolan ligger inte särskilt bra till när det gäller läsförståelse, bl a. Den som hör och ser hur barnens omkringliggande samhälle låter och ser ut, vill inte kritisera enbart skolan. Svens-

kan har väl varit kass väldigt länge? Och det går allt snabbare utför.

Men nu for mina tankar iväg i den typiska riktningen! Läsaren kanske vill veta vad som menas med försklaget ”mys ner med te och scones”? Om man (SVT) var bara lite larvig kunde man använda sån där fjantexotism, ”vad gör folk i Storbritannien”, och skriva ”mys med te och scones”. Som skulle låta rätt.

Ner-et är som den uppmärksamme vet en variant av upp-et: där engelskan har ett verb plus ”upp” eller ”ner” och vi inte säger så, väljer människor som gått länge i svensk skola ändå att kopiera den engelska formuleringen.

För mig blev det till att leta en smula för att komma upp eller ner (det är bara ilskan som låter) med ett svar. På engelska kan man säga ”snug down” vilket (här gissar jag utan riktig kunskap) nog innebär ”slå dig ner och mys med” vad det nu är man förväntas mysa med.

Eftersom uttrycket kombinerats med brittiska serier, te och scones undrar man förstås vad amerikaner gör som använder ordet ”snug”. I ordboken Merriam Webster finns tacknämligt nog exemplet ”snug down for bed” och gammal omodern svenska skulle kanske kunna lyda ”krypa ner i sängen”. Man skulle dock antagligen inte mysa ner i sängen. Och förresten heter det dramer i plural på svenska.

Många engelska uttryck är färdiga att greppa tag i för den som vill

Ser mig ibland som översättare av svenska till svenska. ”Vafalls!” utropar någon, ”svenska till svenska”!? Ja, en myckenhet av den moderna ”svenskan” är som alla vet inte längre jättesvensk. Först är dock bäst att leka public service och säga att svenskan minsann inte bara är, eller har varit, enhetlig och statisk. Visst, visst, visst. Men den som observerat språket i ett trekvartsekels tid, kanske har rätt att notera hur mycket fortare förändringar sker? Eller va?

Nu ska ett par såna översättningar levereras om någon råkar ha missat vad de annars kompe-

tenta och roliga människorna i P1:s Spanarna sagt/menat (senaste avsnittet). De är språkve-

tare/kulturpersonligheter, grupper som likt många journalister lagt sig till med ett lingo som kan förarga förpäpplade åldringar och några enstaka anakronister. (F ö tycks bara AI-över-

sikten och undertecknad våga ta sig för att bilda ett personbetecknande ord, ”anakronist”, efter substantivet ”anakronism”.)

En spanare utropade vid ett tillfälle: ”Up for grabs”. Är man skaplig på engelska går det att lista ut, men det kändes säkrast att slå upp. Svenska uttryck för utländska slangliknande diton är inte bara att skaka ur rockärmen. Cambridge-lexikonet förklarar “up for grabs”: available and ready to be won or taken. Kryckigt översatt: ”tillgängligt och klart/färdigt att erhållas eller tas/

greppas”. Kanske är andra inte lika långsamma: själv fick jag tänka rätt länge för att komma fram till det väldigt enkla ”bara att ta”. Man skulle även kunna säga ”gratis!” eller andra inhemska formuleringar.

En annan spanare talade om att ”jinxa”. Man nu får man genast ta till latin: mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa, d v s jag ber hundra gånger om tusen, (menar ”ursäkt”): verbet "jinxa" finns i Svenska Akademiens ordlista och betyder ”råka framkalla otur, utmana ödet”. Samma spanare utbrast om något otäckt och äckligt: ”ijou, ijou, ijou”! Nästan som EU uttalas på engelska och som, på samma språk, stavas ew. Om man vill skriva ner interjektionen i fråga.

Är fem enheter alkohol lika mycket som fem standardglas? Eller?

Hur är det med alkoholmängden i fem glas? Eller i fem enheter? Foto: Arda Kuru, Unsplash

Förvirringen är om inte total så enorm. Och här sitter en annan och spär på problemen genom att kalla prylar devajser (som i gårdagsinlägget). Vad gäller engelska ”device” kan det hända – man ska betala nåt i sin dataapparat och ”gå in” på banken, t ex – att man får olika val, bl a: ”mobilt bank-ID på annan enhet”. Och ”enhet” är en av en massa betydelser för ”device”.

Men det finns även olika enheter. En ung modersmålstalande svensk sa att hen en kväll druckit fem enheter i en bar. Fem drinkar av nåt slag kan man tolka det som. Men för oss som går till botten även med drinkar måste sägas att en enhet, ”unit”, i vissa engelsktalande länder, betyder 8 g ren alkohol. De ”standardglas” Systembolaget talar om innehåller 12 g alkohol.

Och då är ändå ett standardglas vin (det enda som säger mig något) ett fjuttigt litet glas. Så de fem ”enheter” ungdomen talade om var kanske inte så hemskt mycket, när allt kommer omkring. Det intressanta är att man dock inte kan kalla drinkarna för devajser, fast en ”device” kan kallas ”enhet”.

Från drinkar till programmet Plånboken i P1. Det handlade bl a om svårigheterna för dem med skyddade personuppgifter (folk utsatta för hot eller våld). Priset för detta skydd kan medföra försenade fakturor och kallelser från vården. I diskussionen om hur detta skulle kunna avhjälpas kallade en av ”experterna” i programmet en metod ”lite ett one-fits-all-upplägg”.

Det får en att grubbla över de engelska fraser människor lägger sig till med och som ibland blir svårbegripliga för andra. Tänk om man kunde få se en lista på samtliga dessa godtyckliga (”random”) engelska uttryck, korta eller långa, som hela befolkningen skulle kunna bidra med. Är alla svenskar överens om vilka engelska fraser var och en av oss förväntas förstå?

En dag som gjord för att få spader och raptus av språkeländet

En allmän gnälldag? Då är det bara att studera sina nerkrafsade exempel på språkliga stygg-

elser! Och för att komma i form är det just i verbet ”komma” som dagens avstamp sker. Eventuella läsare av Sbråk kan stänga ögonen en stund, eftersom detta hör till det åter-

kommande (!) tugget: det från engelskan snodda ”comes with, comes in”.

Skrev ner det i dag allenarådande ”det kommer med ett pris”, som är, kan det kallas, rakt-av-översatt från ”it comes with a price”. Finns det någon svensk kvar som minns ”det har ett pris”? Och som kan säga ”jackan finns i olika färger” och inte det skitkonstiga ”jackan kommer i olika färger”? För varor och produkter hette det, förutom finns i, ”armbandet levereras i en vacker ask” och inte ”kommer i en vacker ask”. (jag blir rasande när jag skriver detta, frågan är om det kommer med problem för hälsan?)

Journalister kan reta upp en. Det är klart att de ofta ”arbetar på engelska”, särskilt om de beva-

kar områden där språket är det officiella. Men det vore en välgärning om de även ansträngde sig för sitt modersmål. Följande sa en recensent (av nåt): ”/…/ man påminns om att rättigheter inte kommer gratis”. Kommer gratis: my ass (ett uttryck AI kallar ”vulgärt utrop”)!

Utbrott nummer två: access. Som lätt får en att tänka på abscess, ett finare ord för varböld. Träffande, kan en ironiker/cyniker påstå! Detta sas av en journalist ”/…nekas access till Vita Huset”. Ordet förekommer i alla sammanhang som engelskan använder det: finns det någon svensk kvar som kan säga ”tillträde, inträde, tillgång, åtkomst”? SAOL och SO har med access i sina ordböcker, och hänvisar det främst till datavärlden, ett ställe som access numera rymt från, ut i den svenska friheten.

Nej, det är bäst att avsluta för i dag, måste tänka på hälsan. Ibland kan det vara svårt att lista ut vilket engelskt ord ens olika devajser* använder. Går in i datorn och där står en sån där vädersnutt som dyker upp utan att man vet varifrån: Regnet påbörjas snart. ”Va?” kan en svensk tänka: ”påbörjas”? Här är Google Translate behjälpligt och meddelar att "påbörja” = ”begin”. Fast även ”regnet börjar snart” låter kokobello. Hjälp oss milda översättningsgudar!



PS Devajser är en egen i ögonblicket frejdig fulanvändning av ”device” i plural (devices). 

Slå gärna upp ordet som kan betyda en massa grejer, grej bland dessa. Samt anordning, apparat, mojäng, manick, pryl, påhitt, valspråk, verktyg. Med flera.

Skala upp = öka, skala ner = minska, här är nya upp-och-ner

En gammal Poel Ramellåt (urprungligen från 1947) började: ”Det är dom små, små detaljerna som gör’et”. Om de små, små orden i språk kan man säga detsamma. Har förvirringen ökat vad gäller ordförrådet i stort, gäller det inte minst prepositioner och adverb. ”Upp” har länge ökat i antal sedan de första språknördarna klagade på ”öppna upp”. Det gäller för all del även ”stänga ner” m fl, där vissa verb med ens ansågs behöva ett ”ner”. Upp och ner och många fler, är en del i övertagandet av engelska idiomatiska uttryck.

På webbplatsen Reddits stora språkforum, där infödda talare från alla håll dem som har frågor om allt möjligt i de representerade språken, såg jag på följande fundering från lika förvirrad människa som undertecknad:

Min vän sa "dubbla ner" och jag förstår inte vad han menar. "Dubbla" är två av något som är samma. "Ner" är motsatsen till upp. Jag förstår inte.

”Dubbla upp” hör man i dag, men snart kommer säkert ”dubbla ner” dessutom, och dubblar då upp ens oförståelse, så att säga. Här en redovisning från ett par säkra (?) källor som beskriver vad originalspråket menar: Cambridge Dictionary säger om ”double up” att det dels kan inne-

bära att dela något med en annan, exempelvis ”Terry will have to double up with Bill in the front bedroom”. (Terry måste dela det främre sovrummet med Bill).

Dels kan det även betyda att få, eller använda två av något: "Matt Damon doubled up, winning two Oscars that night". (Matt D fick dubbelt upp genom att erhålla två Oscar den kvällen – alltså INTE ”dubblade upp” på svenska. OM det anammas som (det översatta) ”dubbla upp” betyder det alltså ”fördubbla, öka, satsa mer (i spel o a)”

”Dubbla ner” blir knepigt eftersom man tänker att ”dubbla” är en ökning, medan ”ner” antyder något åt andra hållet! Om ”double down” säger Cambridge-lexikonet ”to continue to do some-

thing in an even more determined way than before” (fortsätta göra nåt på ett än mer beslutsamt sätt än innan). Detsamma svarar en infödd engelsktalande på Reddit: ”Att dubbla ner på något är att fortsätta göra något med stor beslutsamhet”. Kanske kan man då säga ”envisas”?

Om en sån som man själv finge bestämma skulle den svenska som fungerar i dag kunna användas imorgon. Jaja, ”finge” är svårt att hävda, ty konjunktiver skys av nutidsmänniskan, men ”fördubbla”, resp ”envisas” är väl inte svårt att säga? Ännu finns inte många träffar för ”dubbla ner” (utom i översatta texter), men kristallkulan antyder att det ligger i startgroparna.

 

"Halvljummen" är inte något så banalt som det i förstone kan låta

Fick slänga in ett PS igår när jag klantat till det och av misstag tagit bort några mer entusias-

tiska mottagare av nya bibelöversättningen. Till dem hör Åke Bonnier, biskop emeritus, tillika ordförande i Bibelsällskapet. Han säger att denna översättning ”är mer grundspråksnära och håller sig närmre texten som den är formulerad för 2 000 år sedan (TV4:s webbnyheter 24/9). Och vidare anser han att

grekiskan är mer öppen för tolkningar vilket gör att söner inte längre enbart översätts som söner, utan barn och döttrar också.
– Det är inget vi gör för att det helt plötsligt är 2020-talet, utan för att den grekiska grund-

texten både ser kvinnligt och manligt.

Mindre negativa tongångar från kyrkligt än profant håll, alltså. I slutet av texten står: ”Vid ett kyrkomöte i november kommer Svenska kyrkan att besluta om den nya översättningen ska användas i gudstjänsten och i så fall från när”. Folk får väl hålla öronen öppna i julottan, eller när det är vår tids nya skaror  ”halvljumma” brukar inta kyrkorummet. ”Halvljummen” var min fars beskrivning av ”halvreligiösa” eller något liknande. Han (född 1912) hade väl hört det ibland under livets gång och anammat uttrycket.

Frågan är om han hade en aning om dess brutala ursprung. För vid sökandet efter ”halvljum-

men” stöter man på hänvisningar till Uppenbarelseboken 3:15–16. Bibleinfo skriver om dessa verser: ”Gud tycker inte om obeslutsamhet, särskilt när det gäller andliga ting”. Så här bannar Herren en av sina församlingar:

Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore antin-

gen kall eller varm! Men nu, då du är ljum och varken varm eller kall, skall jag utspy dig ur min mun.

Ord och inga visor, och inte lika poetiskt språk som i Höga Visan, får man väl säga.

Mer om en gammal bok vars betydelse inte ska underskattas!

Inte jättekyrklig eller -religiös måste man ändå få tänka, tycka och känna ett och annat inför den nya bibelöversättning som ärkebiskopen ”avtäckte” på Bokmässan. Använder citattecken för en sån ”händelse”, i egenskap av vanlig människa kan man tycka att det låter sisdär.

Men visst, sån är världen vorden, lite modernt halvsvulstig! Från olika håll kommer diverse åsikter om den nya översättningen: att den ligger för nära den förra i tid, att den är så bra samt att den är så dålig. Man är ingen expert på området, men det är lätt att falla för Björn Wimans (kulturchef, DN) allmänfolkliga (tror jag) uppfattning.

Ska nu slött citera ett par av de nämnda olika hållen. Björn Wiman skriver (DN, 24/9) att bibelns språk inte är ”en angelägenhet bara för teologer eller Svenska kyrkan, utan en del av den svenska kulturen”. Där håller jag med. Bl a ondgör han sig över att ”Herrens bön”, eller ”Fader vår” nu skiftat gestalt: från originalet där den börjar ”Fader vår, som är i himmelen” till översättningen 1981 med inledningen ”Vår fader, du som är i himlen”. Här behålls dock rytmen, anser han, och jämför med nya: ”Vår Far i himlen!” Men lägger till att den åsikten är

en detalj, en skönhetsfläck i en på många sätt lödig översättning, som på andra ställen återupprättar en del av den karga skönhet som den uttalade vurmen för vardagssvenskan tvättade bort i översättningen från 1981.

B W efterlyser författare som hade kunnat ge slutresultatet ett stilistiskt bättre språk, och tror att ”den ordagranna troheten till grekiskan varit viktigare än en god och stilsäker svenska”, samt kallar texten ”kantig och oskön” på vissa ställen.

I en s k understreckare (SvD 25/9), beskriver Dick Harrison fermt Gustav Vasas bibel från 1500-talet: att bl a språkdräkten i den fick ”ofantligt inflytande ”på svensk bildning, svenskt tungomål och svensk kultur i allmänhet”. Och att det är ”påfallande lätt att än i dag läsa den och tillgodogöra sig inne­hållet”.

PS Amenvatusan! Nu har ett par rader om de mer entusiastiska mottagarna av översättningen fallit bort. Dem ska jag söka i Words "versionshistorik" och återkomma. Sånt här får inte ske...