Vesslor och kompissvikare som kan användas för ens egna syften

Två stjärnor, asterisker, skulle förklaras i dag, stod det i gårdagens blogg. De var inget mindre än vad som brukar kallas kulturella referenser, men hör egentligen inte till något bildningsarv utan är sånt som glider in i mångas språkförråd utan att bakgrunden alltid blir bekant.

Nåväl, den första, i rubriken, ”även du min tidning”, är en parafras på vad kejsaren Julius Caesar (C blev sedermera ordet för kejsare) sa när han blev sviken (och mördad) av sin bäste vän, Marcus Brutus. Drabbad av insikten utbrast han: ”Även du, min Brutus”. Men säg den som får tro på vad den hör. Enligt en artikel hos förlaget Historiska Media ska Caesar ha sagt ”även du mitt barn”, när han såg Brutus bland mördarna:

Men inte heller uppgiften om att Caesar ska ha ropat ”även du mitt barn” på grekiska kan tas för riktig. Däremot kan den indirekt ligga till grund för det – sannolikt – falska citatet ”et tu, Brute”. Dessa bevingade ord myntades dock inte under antiken utan kommer från William Shakespeares drama Julius Caesar, som skrevs omkring 1599.

Det påminner om ett annat felcitat, ”play it again, Sam”, som är tillrättalagt på drösvis av sidor på nätet. Min favorit Faktoider finns bland dem som skriver det korrekta ur Casablanca: Play it, Sam. Play 'As Time Goes By'. Man får instämma i såväl Hoola Bandoolas som Di Levas undringar om vem man kan lita och tro på. 

Bild: Keven Law, Wikipedia

Den andra asterisken lägger tillvaron mer till rätta. Den hade Ture Sventons återkommande kommentar till grund: ”Ständigt denna vessla”. Detektiven Ture Sventon var huvudperson i Åke Holmbergs böcker som utkom mellan 1948 och 1973. 

Vesslan är skurken Ville Vessla som ”temmelfantasten” Ture Sventon ständigt jagar. I böckerna står det svart på vitt: ”Ständigt denna vessla”. Som man likt Brutus-citatet också kan roa sig med att parafrasera.