Gå för kaffe, springa till meetings och kasta sig utför stup

Det kan komma som en överraskning för läsaren, men jag kan ha fel ibland. 

Och när jag skriver dessa självutlämnande ord drar jag mig till minnes ett vykort jag fick på den tid då människor skickade brev och kort till varann. Bilden föreställde en man som kutade i full karriär för att kasta sig utför ett stup. Vid axlarna hade han fäst ett par hemgjorda vingar och under bilden stod ”The more sure you are, the more wrong you can be”.

Till saken. Jag hörde en mening som började ”när de åkte till staden för en konferens” och tänkte mitt vanliga: det där är ett engelskt "för", ett ”for”. Sen kom en liten men dock tvekan smygande: tänk om det inte är så.

Språken är ju trots allt nära släkt om man jämför med andra tungomål på jorden. Att vara så tvärsäker som undertecknad kan straffa sig – som för gubben med vingarna. Men ändå gnager ofta den där känslan som inte går att lita på till hundra procent, men såna här små glidningarna i språket tror jag ändå att en del av oss märker. Inte fasicken åkte man förr nånstans "för en konferens"? Man åkte "för att gå på en konferens". Punkt och tamejtusan! (Hm, vingarna...)

Man går inte ut "för en kaffe", man går ut för att "ta en kopp kaffe"

Ännu säkrare blir man förstås när omgivningen hasplar ur sig saker som ”jag gick ut för en kaffe”. Då vet man att det är fråga om en person som hjälper tekniken och springer Google Translate till mötes. GT översätter för övrigt sista delen av den förra meningen med "and running google translate to meetings."

 Än funkar inte dataöversättningar men med människans benägna hjälp blir snart detta maskinspråk vårt modersmål.