Ett kärleksbudskap vars fokus inte ligger som man förväntar sig

Inför stora helger brakar kommersen loss månader i förväg. Det gäller även parentetiska historier som alla hjärtans dag (14 dennes, om nu någon missat datumet…). Handeln vrider sig i glädjeparoxysmer: Köp godis, blommor, smycken, soffor, motorsågar till den du älskar! Dessutom har man lyckats vidga det första och snäva kundobjektet (ett s k älskande par) till att omfatta släkt och vänner. Ett rent kärleksbudskap från köpmännen!

 

Talande bild av kärlek för pepparkakor

För tre veckor sedan kom ett mejl från en varuhuskedja (dags att bli hårdare när en expedit frågar ”vill du bli medlem”?) Vid en bild på det slags godis som nämndes i förra inlägget stod raden (formad som en rubrik): ”Kärlek för godis!”

 
Ofullständigt och svårbegripligt. ”Kärlek för godis” måste rimligen innebära att man önskar godiset mer kärlek. Det är förstås vänligt tänkt men ungefär som att utbrista: Sorg för bullar!

 
Konstruktionen känns fel. Är man som jag inställd på Ett Språkligt Inflytande Från Det Engelska Språket är det lätt att föreställa sig att det kanske funkar att på originalspråk säga ”Love for sweets!” utan att en engelsk sbråkbloggare bryter ihop.

 
Vi kan förstås även stjäla detta lilla idiomartade uttryck (eftersom vi gör det stup i kvarten) men det bör nog skrivas ”kärlek till godis!” För detta korthuggna uttryck ska väl antas vilja få kunden på såna godistankar som banalt kan uttryckas: ”Jag älskar (gillar) godis!” Utropstecknet antyder ett imperativ, en befallning, eller i alla fall ett utrop, så annonsen borde ha hojtat: ”Älska godis”!

 
Utsagan ”Kärlek för godis” gör att det man brukar kalla fokus hamnar fel. Det är som att säga ”Frihet för godis!” Innebördsmässigt nonsens, men konstruktionen är språkligt möjlig.