”Vita tisdagen”, ett gammalt namn på fettisdagen, har flyttat runt lite i almanackan, precis som ”blå måndagen”. Men nuvarande ”fettisdagen” ligger fast sen ett bra tag. Eller, det gör den ju inte, den är rörlig, men följer tre dagar efter fastlagssöndagen. Äsch, kolla själv kyrkoårets dagar! Här i bloggen handlar det om orden.
Varför heter tisdagsbullen nu oftare ”semla”? Ja, ordet kommer från tyska ”semel”, i sin tur från latinets ”simila”, vetemjöl. De som deltagit i frågesporter (och se där nämndes ett numera avsomnat ord för det typiskt svenska quiz) vet att denna degiga bulle även kalla(t)s hetvägg. Det kommer från tyska ”heisse Wecke”, vilket betyder ”varma kilar”. Varför bullen var kilformad vete sjutton, men ännu händer det att locket görs kilformat. Med svensk ”vägg” har bullen inget att göra, däremot är ordet släkt med engelska ”wedge” som betyder ”kil”.
Oskicket att lägga denna ”vägg” i varm mjölk (bläää) är gammalt och om allt möjligt (och mjöligt) liknande jox skriver Nordiska museet på sin hemsida – om man nu intresserar sig för forna seder och bruk. Förresten sa nån nyligen på radiolan att sydsvenskar hellre säger (sa) ”fastlagsbulle”. Hur många fler namn den har är okänt, men i morgon kör vi åter vanlig språkskit.
