En färgglad och hektisk vecka, men knappast ”stilla” och andlig

Tiden är ur led, påskäggen från rymden

Det händer ännu att folk talar om ”stilla veckan”. Jovars, dra mig baklänges på en liten kärra. Namnet kom av en (för lååång tid sen) anbefallen dämpad tillvaro när Jesu död och lidande på korset högtidlighölls. I år är infaller denna vecka nu, 13–20 april. Förnamnet ”stilla” är om inte skämtsamt, så mycket ironiskt i vår tid.

Medierna varnar för oreda i all slags trafik, man själv och många andra står mitt i köttbullssmet, gravlaxsås och påskägg, i butikerna är det lika stressigt som under jul och midsommar. Men å andra sidan finns inget kvar av de gamla kristna förtecknen kring någon helg alls. Sedan bra länge heter guden Mammon.

På tal om heter kan man förstås undra över varför långfredag har så olika namn här och där. Man får bra svar

i Expressen som skriver (2008): ”Fredagen före påsk, den dag då Jesus korsfästes, kallas på engelska Good Friday, medan den i Skandinavien har namnet långfredag”. Sen följer en intervju med docent Mats Mobärg vid engelska institutionen vid Göteborgs universitet:

– Båda namnen kan i förstone verka besynnerliga. Då verkar tyskans ”Karfreitag” naturligare. Det går tillbaka på ett ålderdomligt tyskt ord, ”kara”, som betyder ”sorg”, ”sorgfredag” alltså. Ordet ”långfredag” tar fasta på Jesu långa lidande, då han pinades till döds, men förknippades redan på 1700-talet också med de särskilt långa gudstjänster som hölls den dagen.

– Engelskans ”Good Friday” finns belagt redan på 1200-talet. Här har adjektivet ”good” inte bara betydelsen ”bra”, det vill säga ”tilltalande”, utan används i kristet religiösa sammanhang ofta med betydelsen ”rättrådig”, ”from”, ”helig”. Bibeln kallas till exempel ofta för ”the good book” på engelska, vilket inte betyder att den är ”bra”, som en roman, utan att den är den ”sanna”, den ”heliga” boken.