Ja, nu minns jag inte hela meningen men när radioreportern
sa att vem-det-nu-var borde ”steppa upp” så tolkade jag det som ”skärpa sig”
eller ”ta sig i kragen” eller i alla fall ”ta tag” i saken. Man hamnar i diskussion
med sig själv och frågan jag alltid ställer mig vid såna här tillfällen är: Vad
sa man förr när folk steppade upp och ingen kunde säga så för att vi ännu inte
tagit över det engelska uttrycket?
Har man nått en viss ålder – ungefär min – så är det lätt
att minnas en tid när steppa enbart var något som Fred Astaire och Ginger Rogers
gjorde. Och även om de hade kläm på dansandet (”kläm på” betyder: dansade bra)
och skorna klapprade av rörelser så var knappast upp det håll de steppade åt.
Det var snarare så att de nästan gled i sidled. Stepp är en märklig dans, den går både fort och långsamt på samma gång. Dansarna glider runt som på skridskor ungefär, men det är klipplappklippklappet som förflyttar dem.
Som språkförändringar, kan man tycka. Förr gled de också långsamt
och nu säger de klipplappklippklapp.
