Ja, fråga inte mig. Men en del av den här första nedgången och det första (för)fallet bestod i störtballa (idag kanske ”coola”) affärssnubbar, managementkonsulter och Kay Pollak.
Tilltalet blev ett annat, rösterna lenare. Innehållet mer och mer svulstigt. Samt urholkat.
Barn lär sig, ofta alltför påhejade av vuxna, att det är viktigt att "kunna räkna till hundra". Jag tror att det är ett bra nästa steg för barnen att lära sig läsa ut 570 som femhundrasjuttio och inte "fem sjutti”. Det finns inga vetenskapliga belägg om saken, men man kan misstänka att det är viktigt att inte ha alternativa räkneord.
Danskarna och fransoserna får hålla på med sina konstiga dito, själv kan jag inte bara räkna till hundra utan till flera biljarder (se igår) om så behövs.
"Vad löjligt", säger läsaren, och drar sitt vanliga: ”Det är väl inget att bråka om?”
Nähänä, men sbråkmakaren som vill leva upp till sin titel fortsätter: "Säger du kanske att det där slaget som bayeuxtapeten handlar om heter 'tie sextisex'? Att Kalle dussin dog 'sjutton arton' och att Dackefejden började 'femton förtitvå' ?"
Allmän skärpning, tack.
![]() |
Fritt efter Johan Peter Molins staty av Karl XII i Kungsträdgården, Stockholm |