Det är bättre att ge barnen fina klassrum än rusta dem för finrum*

Det var först informanten T som satte mig på ”dom”-spåret – trots att tillvaron ett tag varit full av diskussionen. T tipsade om journalisten och författaren Johan Anderberg som 17 mars skrev en tweet om de omdiskuterade pronomenen (eller pronomina, som de väl säger i ”finrummen”, se de senaste inläggen).

Anderberg tog upp ett par boktitlar, bland dem en som i original heter ”Find them dead” och som översatts med ”Hitta dem döda”. En ”dom”-fantast till översättare skulle kunna få till titeln ”Hitta dom döda”. Använd nu vad Poirot kallar de små grå och se skillnaden mellan ”Hitta de döda” och ”Hitta dem döda”. Liknande fall, inte bara tveksamma utan felaktiga, är legio.

Ställer man de-dem-dom-frågan till Googloraklet kan man finna svenskläraren Charlotta Hemlin som intervjuas i tidskriften Vi lärare (i ”underavdelningen” Ämnesläraren). Hon tar upp exempelsatsen "Läraren älskar dom", där det är oklart vem som älskar vem: 

 

Bild: Erik Mclean, Unsplash

Det är viktigt att kunna utläsa om det är läraren som är subjekt och utför verbet älskar eller om läraren är (direkt) objekt och blir utsatt för verbet, det vill säga älskandet, säger hon och ger facit:

Läraren älskar dem=läraren är den som sprider kärleken.
Läraren älskar de=läraren är den som får kärleken.

Nu till vad man ibland får höra om barns kommunikation. Några kallar sina skolkamrater ”äckel, hora” och vad-vet-jag-för-ord, men säkert utan att använda dessa till föräldrar och andra vuxna. De flesta klarar alltså av nivåer i språket. Inte heller vi som är gamla talade till kompisarna på samma sätt som till föräldrar och andra vuxna, även om vi inte använde dagens tillmälen.

Jag känner barn som har problem med språket, men de hanterar snabbt och lätt tekniska prylar som är betydligt mer avancerade att använda än ”de, dem” och ”dom”. Finrumsfolket skulle svara att det är för att barnen anser det ena vara viktigare än det andra. Må så vara, men rättvist mot barnen är det inte.

   * Erkänner utan omsvep: den krystade rubriken förstår jag inte själv – öppet för tolkning!