Enkla exempel är ”skjuta (banditer)” och ”skjuta upp”. Partikeln är alltid betonad och som illustration används ofta exemplet ”Olle hälsar på Stina (han säger hejhej)” men samma mening med betoning på på betyder att han gör ett besök hos Stina.
I mina Googlearkeologiska studier hittade jag en likasinnad som beskriver ”utbrotten av partikelfeber” så här: ”Symptomen på partikelfeber är att små, oftast mycket onödiga ord dyker upp i tid och otid.” Och här avses såna som jag brukar hoa om: öppna upp och stänga ner.
![]() |
Bild: Shelley Pauls, Unsplash |
En ny variant hörde jag häromdan: ”Har medierna hetsat på gängkriget?” Med betoning på på. ”Mana på” har man hört i sin dag, men "hetsa på"? Frågan är hur man egentligen skulle uttrycka saken. Innebörden går fram, måste jag motvilligt tillstå.
Värre var det då med äpplena. I ett program om denna frukt berättade en man om hur äpplesorter ”förädlas fram”. Här är ändå en liten protest på sin plats: att förädla något innebär väl att detta något ändras till det bättre?
Värre var det då med äpplena. I ett program om denna frukt berättade en man om hur äpplesorter ”förädlas fram”. Här är ändå en liten protest på sin plats: att förädla något innebär väl att detta något ändras till det bättre?
Därmed ligger en rörelse i själva ordet. Kan man förädla bort saker också? Det låter verkligen fel hur man än tänker.