Tyvärr innebär detta att det förtjuuusande ordet ”hjärtekrossande” snart kommer att finnas i de tre stora svenska ordböcker som ännu inte har med det. Däremot existerar "heartbreaking" i amerikanska Merriam-Webster, med första belägg 1591. De brittiska stora lexikonen har av naturliga skäl samma tid för första beläggen.
Innebörden beskrivs vara vad som på svenska hetat ”förkrossande, hjärtskärande” eller ”upprivande, tragiskt, uppslitande” och allt annat svensktalande har kunnat komma på som täcker vad de vill säga. De har klarat sig med egna ord fram tills ”heartbreaking” trädde in på scenen. Vad som däremot tidigare traskat in på samma scen, språkets, är hjärtekrossaren, en romantisk filur, kvinna eller man, som mer eller mindre medvetet krossar andras hjärtan.
Adjektivet "hjärtekrossande" är inte så gammalt att det finns med i SAOB, däremot sällar det sig till de många svenska ord som har en s k bindevokal i vissa ordsammansättningar (slå upp "bindevokal" på Wikipedia, där finns även språkhistoria kring fenomenet, om man nu inte har en gammal språkhistorisk bok liggande). W ger som exempel ”barnasinne” och ”hjärtesorg”.
Likheten med "heartbreaking" gör möjligen att bindevokalen ryker när hjärtekrossandet tas med i nästa upplaga av SO och SAOL. De kan bli hur gigantiska som helst i en digital tid: våra kommande ordböcker skulle, om de trycktes på papper, tjockleksmässigt nå till månen.
Redan har vi det gamla ”hjärtnupen” som alla med gullighetsvokabulärer kan ta till. Själv sitter man mest som en brinnande fyrbråk (lite väl sökt skämt) mellan dem med hyper-rara tilltal och dem som talar vad engelskan kallar ”corporate bullshit”. På svenska har det brukat översättas med ”företagsfloskler”, men nu används ibland det träffande uttrycket ”Linkedin-svenska”.
