Det är sedan länge bekant att majoriteten av språkvetare hävdar att engelska påverkan på svenskan mest berör den lexikala delen av språket: orden. Den uppfattningen borde revideras, och kännarna märka att även det som kallas grammatiknivån börjat bli ganska skakig.
Som en liten skämtsamhet (ska finnas i en text så läsaren inte tröttnar) citeras här en rubrik i Språktidningen från 2021: ”Engelskan kan ha påverkat svenskan”. Det låter som en mycket skojig underdrift, vad det än handlar om, vilket inte framgår: en betalvägg stänger ute icke-prenumeranter.
![]() |
| Gråtande pojke, G Bragolin Wikipedia |
Förutom det medicinska får man många träffar på ögon som ”vattnas” av att folk är rörda eller ledsna. Klart att man inte kan kalla detta grammatiknivå, men med tanke på det oerhörda ordskred (har använt begreppet förr, avsikten är inte skämtsam just här) som nu sker, vete sjutton om inte språket lossar i fogarna ändå. Blommor vattnas. Staffan vattna’ sina fålar fem.
Det ligger inte på tapeten att bry sig om sånt här. Jag parafraserade nu en annan röst som sa att något inte ”låg på tapeten”. Är man obekant med det idiomatiska uttrycket är utsagan obegriplig – om det inte låg en tapetkniv eller ”roller” på tapeten (utlagd över ett bord, t ex).
Uttrycket ”vara på tapeten” betyder enligt Wikipedia ”att ett ämne är uppe för diskussion just nu”. Själv skulle jag inte säga ”uppe för diskussion”, det ljuder också av engelska, men ibland får man ge upp. Och gå ner för räkning.
PS ”Hennes ögon tårades” skrivs ofta på engelska ”her eyes watered”
PS ”Hennes ögon tårades” skrivs ofta på engelska ”her eyes watered”
