Jaha, vad grundar man då såna här suckar på? Jo, sånt som medier berättat om på senare tid, och ju mer man hör, desto mer förvånad blir man av egentligen all slags information. Som den om att årets julklapp är vuxenleksaker.
Dessa prylar är sånt som målarböcker och byggsatser. Märkligt nog utses ingen ”barnens julklapp” för året. Med tanke på att julen kallas barnens högtid är det anmärkningsvärt. Men så här verkar det vara: de vill ha teknikprylar och makeupsaker. Barn i 7-8-årsåldern är hänförda – inte som förr enbart av roligt nagellack – utan även ”hudvårdsprodukter”, har man förstått.
Go-to-lekar, var det. Nej, förresten, vi tar det från början (eller vad man ska kalla det). Det här med go-to-nånting är inte helt nytt. Mängder av go-to-sker går att hitta på nätet: go-to-rutiner, go-to-rätter, go-to-ställen, go-to-produkter. Det tycks som om go to funkar med alla substantiv. Bindestreck är där ibland, ibland inte.
Anmärkningsvärt nog kommer de flesta träffarna från Svenska Celiakiförbundet. Via förbundet och sociala medier(så förstår man det, även om man själv inte har facebook, instagram el dyl) ger medlemmar tips på glutenfria produkter av alla slag efter att frågan ställts: ”Har du några go-to-produkter som är enkla att hitta i de flesta affärer, hemmagjorda alternativ eller…/”
För samtliga dessa uttryck – go-to-något – verkar en enkel översättning till svenska vara ”favoritprodukter, favoriträtter, favoritställen” etc. Det här sätter fart på en språkspårare: Dags att fråga AI. I morgon.
