Teaser. Och jag som hoppar högt när en programledare säger att ”det här hade vi med som en teaser förra gången”. OK, hoppar högt är kanske att ta i, men det är ju ungefär som att säga: ”jag tar nu fram en chair” eller ”låt oss nu talk om det här”. Vad jag menar är att man i en helt vanlig mening använder ett ord på engelska som också finns på svenska.
Roligt nog är Google Translate det ställe som översätter ”teaser” med ”aptitretare” – helt adekvat, enligt min ringa åsikt. Engelska verbet ”tease” betyder ”reta”. På Wikipedia står något jättekonstigt för att förklara begreppet: ”Teaser är en kort trailer för en film. Begreppet teaser betyder 'retare' och kommer av att man ska reta publiken att vilja se filmen.”
Hur det är med läsaren av dessa rader vete 17, men för bloggarens del är ”reta publiken att vilja se filmen” aningens skvimpigt. Det är allom bekant att man ibland talar om att ”reta smaklökarna” med mat som är mer speciell än vanligt. Men reta publiken att se filmen låter inte bra, för det är en annan innebörd i detta retande än det gamla vanliga ”hon blev retad för sitt röda hår” eller vad folk kan reta varann för.
Jag förstår den läsare som har invändningar mot dessa funderingar, men själv skulle jag aldrig kalla en aptitretare (smakprov/smakbit, vilka bättre tål att användas bildligt) för en retare. Knepigt, knivigt och knasigt.
