Det är de speciella detaljerna som skapar det unika i allt, tro mig!

Ens hjärna kan påminna om en kraschad hårddisk. Tro inte att jag inte vet jag talar om. På egen hand kraschade jag en ”verklig” för många år sen. Desperation krävde denna handling. I den teknikaffär som eventuellt kunde återställa något av det förlorade tittade det unga butiksbiträdet beundrande på mig: ”Det här skulle inte ens min morsa ha klarat”.

Eftersom hans morsa säkert var en hel del yngre än undertecknad kände jag mig ganska high-tech. Även om förstörelse ingick var det svårt att bortse från ”berömmet”.

"Bortse från", skrev jag. Det är ett av alla svenska uttryck som kommer att försvinna, men som inte går att ersätta med ”titta bort från”. En filmrecensent skrev: Det återhållsamma dramat är en nyanserad karaktärsstudie som är omöjlig att titta bort från.

Förutom, eller p g a, att det nog är en översättning av engelska ”look away from” borde det ha stått ”…som är omöjlig att blunda för” eller möjligen ”vända bort blicken från”. Mitt tidigare använda ”bortse från” är som sagt antagligen inte rätt i sammanhanget. Det här är svåra saker.

 

Bagateller, anser alltför många. Men det går att få gehör för att det är på detaljerna man känner igen konstnärer, kompositörer, författare.

På liknande vis gör idiomatiska vändningar varje språk till det individuella språk det är. Om nu detaljer är viktiga, och om det nu ska hojtas om allas unicitet, varför ska då inte detta gälla även våra modersmål?

T v: Målning av Henri Le Fauconnier, typisk företrädare för fauvism (Wikipedia)