Let’s twist again, som vi åter gör, men det var ett bra tag sen sist

Bland alla stötestenar som dräller omkring när människor med modersmålet svenska lägger sig till med delar av ett annat tungomål, engelska, är många små, mycket små (men finns ändå). Ibland blir det mischmasch. Och se på fan! Där kom ett ord med ursprung från latin (miscere), släkt med tyska mischen, och säkert även engelska mix. Det betyder blandning. För att förstärka en sådan brukar (kanske) svenskar dra till med en ”salig blandning”.

I ett nyhetsprogram sa någon: ”De ska bli intressant att se vem som ska vinna twisten om guldet”. (Det gäller ett antal guldtackor som diverse människor gör anspråk på.) Då blev det vajsing, för av uttalet att döma användes det engelska ”twist”. Det har börjat uppträda vid sidan av ”tvist”, vilket är något annat, men just här hade varit det rätta.

”Ungdomen twistar med naturligt behag”

En hederlig gammal tvist är (förutom nåt inom vävteknik o dyl) enkelt uttryckt en osämja. ”Därom tvistar de lärde” är alltså inte samma sak som ”därom twistar de lärde”. Twisten dök upp som dans och in i flera språk i början av 60-talet. 

Namnet är begripligt eftersom den utförs med en ”vridande (twisting) rörelse. Den beskrivs (Wikipedia citerar okänd källa) som att:

man torkar sig om ryggen med en badhandduk samtidigt som man

fimpar en cigarett med foten.

Numera, långt efter att twisten både kommit och gått, är det många som ”twistar till det” i alla sammanhang. Antagligen att likna vid att något ”skruvas, snitsas, piffas till”. Problemet med att det ”twistas” i olika sammanhang, är att en svensk bör använda rätt uttal och sålunda fundera över om det gäller ”tvisten om guldet”, som några bråkar om, eller ”twisten kring guldkalven”? (Då menas dans) Kanske finns en advokat som med hjälp av en ”twist” i lagboken löser problemet? (Då menas abrovink, trick, krumelur).

I SAOB och ett belägg från Expressen 1962, står: ”Ungdomen twistar med naturligt behag”. Naturligt behag var det…