”Om ni vill skaka loss mellan övningarna: känn er fria och gör så”

Allt är inte åt skogen. Det går faktiskt att notera ett och annat positivt trots ens språkdystopiska hållning. Häromdagen skrev en ung journalist ”få bukt med problem”. Denna idiomatiska fras har annars rådbråkats och lyder i de flesta fall ”komma till bukt med”, som dels låter roligt (vem vill inte komma till en bukt, helst en vacker sådan), dels är en katakres (tror jag, kolla själva). Man har blandat ihop ”komma till rätta med” och ”få bukt med”.

En annan överraskande liten historia var den om författaren som vunnit pris för sin bok och i en radiointervju sa: ”En lyssnarjury är lite hårdare att pleasa…” I den text som åtföljer programmet, som en ingress ungefär, har författaren ”översatts” när meningen citeras. Där står ”men en lyssnarjury är svårare att behaga”. Så heter det på svenska. Eller ”göra till lags”. Eller säkert andra möjliga uttryck.

Verbet ”pleasa” (från engelska ”please” med just denna innebörd) är rikligt förekommande i svenska texter på nätet. Det skrivs ”pleasa” men uttalas förstås ”plisa”. Sånt brukar bli lite som det faller sig. Svenska Akademiens ordböcker nästa för ”pleasa”. Tur att nätet kan rymma hur tjocka lexikon som helst.

 

Husmorsgymnastik, 1940-talet. Källa Carl-Adam Nycop, 75 år i Sverige 

Häromdan använde en gympaledare ett uttryck som upptog några minuter av min dyrbara tid: ”Om ni måste skaka loss lite mellan övningarna så känn er fria och gör så”. Vadå ”känner er fria”?

Naturligtvis sammanfaller engelska och svenska ibland, naturligtvis kan man ofta översätta ord för ord. Men om man letar i stor-, lill- och reptilhjärnan så minns ingen av dem ett sådant uttryck.

En gympaledare förr i tiden hade nog sagt: ”Om ni måste skaka på er lite mellan övningarna så gör det.” Engelskans ”feel free to do so” kan vara en möjlig påverkan. Ja, så löd dagens epistel. Nu tar det mer handfasta livet vid en stund.