Ja, då ska väl inte vi sitta här med vårt töntiga ord till ”berättelse” även om det verkar ha glansdagar just nu. Story har väl mer eller mindre tagit sig in i svenskan och snart återstår ”storyn” och ”narrativet”. Orkar inte skriva mer om de här begreppen. Tja, det lär förstås hända att de dyker upp i bloggen igen, men inte i dag.
Däremot sker det faktiskt ibland att man önskar fler åtskillnader där ett ord i modersmålet inte räcker. Ett radioprogram tog upp hur engelskan finurligt beskriver ett ord som ”ensam”. Är man ensam om (att göra) något är man ”alone”.
En film som heter ”Home alone” har fått den adekvata svenska titeln ”Ensam hemma”. Den gamla Roy Orbison-låten Only the lonely (1965), däremot, ger exempel på begreppet ”lonely”: Only the lonely/ Know the way I feel tonight/ Only the lonely/ Know this feeling ain't right. Den ensamheten är inte självvald eller trevlig.
Därav den engelska exempelmeningen ”You can be alone without feeling lonely”. Håll med om att det är tragikomiskt: Vi tar över en massa engelska ord, knölar in dem i vårt språk och slänger ut väl fungerande svenska varianter. Men i ett sånt här fall: när vi behöver två ord för hur man kan vara ensam – ja, då kommer inga språkmänniskor farande med exempel.
Å andra sidan skulle sådant kunna öppna en flod av tveksamheter. Tänker man på det påhittade ”årsrik” för ”gammal”, hurves man. Hurves är ett fint (norskt och nordnorrländskt) ord för småfrysa, darra och rysa.
