Äh, så mycket över och ut med över (ordgeggan kan tydas om man läser gårdagens inlägg…) blev det inte. Börjar man nysta i ett endaste ord så kommer det konstigt nog fram nya trådar. Överraskande nystan, m a o.
Under "över"-letande – i såväl papper som digitalt – fann jag verbet överhöra. Det markeras nu (medan jag skriver) rött av Words stavnings- och grammatikkontroll som känns vid det lika lite som jag. Å andra sidan är den kontrollen en falsk vän: man håller inte alltid med. "Överhöra" är ett exempel på det gamla vanliga: den svenskslukande engelskan. I originalspråket är nog ”overhear” betydligt mer inkört. Det finns i ett 40 år gammalt engelsk-svenskt lexikon och säkert långt dessförinnan. Däremot finns inte ”överhöra” i en tjugoårig SAOL, medan 2006 års upplaga har med ordet. Betydelsen är ”råkat (få) höra”, d v s snappa upp något som inte var avsett för ens öron. Så kan man alltså också säga.
Tjatiga förespråkare för översnodda (det hittade jag på, men här kom ingen rödmarkering) engelska varianter anser att ”de är kortare” eller bättre på andra sätt.
Vad vill man med ett språk? Effektivisera? Krympa? Ekonomisera? Varifrån kommer detta tänkande?
Man undrar ju eftersom dessa snattarglada individer ofta dånar och faller i trans av andra språks skönhet och uttrycksfullhet.
Det personliga, mina kära fiender, det unika och speciella, som ni annars talar er varma för, finns redan inom räckhåll i språket.
Och som vanligt kom jag inte särskilt långt utan måste fortsätta babbla imorgon!
söndag 7 januari 2018
lördag 6 januari 2018
Och nu över till över!
Efter sådant som ”redo, färdigt” och ”klart” (gårdagsinlägget) hamnar man lätt hos ”över”.
Detta ska handla om adverbet över, inte prepositionen som i ”vi gå över daggstänkta berg”.
Över har kommit – personlig åsikt! – att överanvändas. Tävlingar är över, dödskamper är över, stress är över – ja, det är över med allt!
Utan att ha särskilt mycket på fötter (lägg märke till den obestämda formen, liksom i sticka under stol) kastar jag ur mig att engelska användningen av ”over” nog är ymnigare än svenskans "över" borde vara. Vi har nämligen även synonymen ”slut”.
Tävlingar kan väl fanken också vara slut? Liksom livet? Och annat?
Ytterligare ett engelskt over ekar i skallen efter oräkneliga filmer där en pilot eller militär sagt ”over and out”. På militäriska och liknande språk betyder det, såvitt man begriper, "klart slut".
Har ännu inte hört ”över och ut”, men skänk mig en tanke den dagen, ty den är nära!
Engelsktalande blandar även in grabben Rogga, som han skulle ha kallats i Norrköping. Ni vet ”Roger/ Roger that, over and out”. Den intresserade kan söka på ”kommunikationsprotokoll” samt ”procedure word”.
Det handlar om överenskommelser för kommunikation i marina, flyg- och militära sammanhang. Och allt vad det kan vara.
De kunskaperna kan handla om liv och död. Men det borde vara viktigt att alla i allmänhet har så likartad uppfattning som möjligt om ords och meningars innebörd. Särskilt angeläget är detta, kan man tycka, när det gäller modersmålet.
Över och ut.
Detta ska handla om adverbet över, inte prepositionen som i ”vi gå över daggstänkta berg”.
Över har kommit – personlig åsikt! – att överanvändas. Tävlingar är över, dödskamper är över, stress är över – ja, det är över med allt!
Utan att ha särskilt mycket på fötter (lägg märke till den obestämda formen, liksom i sticka under stol) kastar jag ur mig att engelska användningen av ”over” nog är ymnigare än svenskans "över" borde vara. Vi har nämligen även synonymen ”slut”.
Tävlingar kan väl fanken också vara slut? Liksom livet? Och annat?
Ytterligare ett engelskt over ekar i skallen efter oräkneliga filmer där en pilot eller militär sagt ”over and out”. På militäriska och liknande språk betyder det, såvitt man begriper, "klart slut".
Har ännu inte hört ”över och ut”, men skänk mig en tanke den dagen, ty den är nära!
Engelsktalande blandar även in grabben Rogga, som han skulle ha kallats i Norrköping. Ni vet ”Roger/ Roger that, over and out”. Den intresserade kan söka på ”kommunikationsprotokoll” samt ”procedure word”.
Det handlar om överenskommelser för kommunikation i marina, flyg- och militära sammanhang. Och allt vad det kan vara.
De kunskaperna kan handla om liv och död. Men det borde vara viktigt att alla i allmänhet har så likartad uppfattning som möjligt om ords och meningars innebörd. Särskilt angeläget är detta, kan man tycka, när det gäller modersmålet.
Över och ut.
fredag 5 januari 2018
Klara, färdiga: redo!!!
Detta hände för många år sedan på en restaurang med nummerlappar. Man beställde och fick en lapp med ett nummer på som personalen ropade ut när maten var klar. ”Nr 46 är redo!” ropade flickan vid kassan.
Maten är redo? Och så föll man i språktankar. Kan det vara inspirerat av engelskans ready? Så klart det kan, men vad vet väl en annan. Det enda som går att fastställa – om ens det – är hur man själv med många decennier i ryggen uppfattar ganska synonyma ord som redo, klar och färdig (det finns säkert fler, men nu tar vi bara de tre).
Scouter är redo, i den mån de finns.
I en annan typ av formulering passar ordet: jag är ännu inte redo för denna utmaning.
Om man däremot sa ”jag är inte färdig/ klar för denna utmaning” skulle en mer konkret situation föreligga. Redo tycks handla om en mental inställning, vilket gör att det känns konstigt att maten är redo.
Som om huvudagerandet låg hos käket: Jag är redo, kom och ät mig!
Maten är klar eller färdig.
Det är fina nyanser sånt här. Scouten är redo, då är innebörden ”beredd”. Om scouten däremot lagat soppa över öppen eld ropar hon/han till sina kamrater att maten är färdig. Eller klar.
Scouter är redo, i den mån de finns.
I en annan typ av formulering passar ordet: jag är ännu inte redo för denna utmaning.
Om man däremot sa ”jag är inte färdig/ klar för denna utmaning” skulle en mer konkret situation föreligga. Redo tycks handla om en mental inställning, vilket gör att det känns konstigt att maten är redo.
Som om huvudagerandet låg hos käket: Jag är redo, kom och ät mig!
Maten är klar eller färdig.
Det är fina nyanser sånt här. Scouten är redo, då är innebörden ”beredd”. Om scouten däremot lagat soppa över öppen eld ropar hon/han till sina kamrater att maten är färdig. Eller klar.
torsdag 4 januari 2018
Man skrev 1542
Livet för en grävande sbråkmakare är inte lätt. Det går ju inte att sitta här och allmängnöla utan att kolla ett och annat så att man inte far med för mycket osanning. Vad nu det innebär i dessa dagar. Efter att ha hört – på heder och samvete – en reklamfilm förklara hur man skulle ”förmindra räntan” letade jag som en galning efter den filmsnutten. Den finns inte och frågan är: Har jag hört fel?
Det är svårt att tro, så jag skriver som om jag hört rätt. Exemplet i sig är nämligen utmärkt för att ge en språkexposé.
”Förmindra” måste vara tyska, tänkte jag, och det är det. Vermindern, heter det då. Nu har vi haft rejäla inslag av tyska förr i världen så det vore inte konstigt om ”förmindra” faktiskt funnes.
Och jag ner till källorne!
Nej, i SAOL återfinns ordet icke. Ej heller i några andra ordböcker.
Men i SAOB finns mycket att hämta. Enligt en uppgift publicerad 1927 betyder "förmindra" att "göra något mindre" eller "förminska". Där står även exemplet ”Förmindring opå Skatten” från 1669. De övriga bidragen är från 1542 och 1740.
Måste nu återkomma till de språkvårdare vid SVT/SR som när jag påpekat besynnerliga ord/an/vändningar svarat att dessa ju förekommer i gamla belägg, exempelvis landskapslagar med många hundra år på nacken. Alltså sådana jag fann angående "förmindra".
Då är det svenska, menade språkvårdarna, som i någon mening har rätt.
Men tänk så här: om vi använder alla ord som funnits upptecknade i Sverige sen hedenhös och ovanpå detta lägger all indrällande engelska: Ordrikt blir det!
PS På nätet finns även det som inte finns. Tros att "förmindra" inte existerar i någon svensk nutida ordbok åstadkoms på en sajt vid namn Interglot engelska översättningar som "economize, cut down" m fl.
Det är svårt att tro, så jag skriver som om jag hört rätt. Exemplet i sig är nämligen utmärkt för att ge en språkexposé.
”Förmindra” måste vara tyska, tänkte jag, och det är det. Vermindern, heter det då. Nu har vi haft rejäla inslag av tyska förr i världen så det vore inte konstigt om ”förmindra” faktiskt funnes.
Och jag ner till källorne!
Nej, i SAOL återfinns ordet icke. Ej heller i några andra ordböcker.
Men i SAOB finns mycket att hämta. Enligt en uppgift publicerad 1927 betyder "förmindra" att "göra något mindre" eller "förminska". Där står även exemplet ”Förmindring opå Skatten” från 1669. De övriga bidragen är från 1542 och 1740.
Måste nu återkomma till de språkvårdare vid SVT/SR som när jag påpekat besynnerliga ord/an/vändningar svarat att dessa ju förekommer i gamla belägg, exempelvis landskapslagar med många hundra år på nacken. Alltså sådana jag fann angående "förmindra".
Då är det svenska, menade språkvårdarna, som i någon mening har rätt.
Men tänk så här: om vi använder alla ord som funnits upptecknade i Sverige sen hedenhös och ovanpå detta lägger all indrällande engelska: Ordrikt blir det!
PS På nätet finns även det som inte finns. Tros att "förmindra" inte existerar i någon svensk nutida ordbok åstadkoms på en sajt vid namn Interglot engelska översättningar som "economize, cut down" m fl.
onsdag 3 januari 2018
Man står som på ett torg
Det ekonomistiska inslaget i språket kan vara väldigt påträngande och man kommer ofta på sig med att längta till forna dagar, andra platser. Nu är det som om man befunne sig i en reklamfilm var man går, var man sitter och var man står.
Gränsen mellan reklam och information är flytande, tillvaron är en saluhall, en galleria, ett torg.
När tv-program annonseras kan programpresentatören säga: "Klockan nio bjuder jag på en riktigt spännande film". Bjuder? 📺📺📺📺📺
Vad är det egentligen i en som inte vill bli bjuden på en spännande film? (Tänk att jag alltid ska vara så anti allt, det är ju bara att chilla och flyta med.)
Och tv-kanalen som kuppade och lät en äldre och därmed nutidsnonchalerad SVT-julvärd få några minuters revansch. Presentatören ropade: "Jag ger er Arne Weise!"
Ger oss?
Gränsen mellan reklam och information är flytande, tillvaron är en saluhall, en galleria, ett torg.
När tv-program annonseras kan programpresentatören säga: "Klockan nio bjuder jag på en riktigt spännande film". Bjuder? 📺📺📺📺📺
Vad är det egentligen i en som inte vill bli bjuden på en spännande film? (Tänk att jag alltid ska vara så anti allt, det är ju bara att chilla och flyta med.)
Och tv-kanalen som kuppade och lät en äldre och därmed nutidsnonchalerad SVT-julvärd få några minuters revansch. Presentatören ropade: "Jag ger er Arne Weise!"
Ger oss?
📺📺📺📺📺
Oh, du sköna gamla värld där mindre påträngande gaphalsar hade sagt sitt mer stilfulla: "Låt mig få presentera Arne Weise!"
tisdag 2 januari 2018
Grå dass är inte så fula
Det våras för folketymologin!
Wikipedia förklarar begreppet med att ”ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket, utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd eller ordets egentliga etymologi”.
Från språkstudier minns jag ett par exempel som folket lär ha undsluppit sej förr: undervisitet och skärkötteri (för charkuteri).
Från korrekturläsarjobbet minns jag alla öppenhjärtliga intervjuer.
Undervisitet och skärkötteriet ligger längre tillbaka i tiden, öppenhjärtighet kan de flesta stava till nu eftersom tillvaron blivit så in i norden öppenhjärtig.
Wikipedia förklarar begreppet med att ”ord nybildas eller omformas med hjälp av element som redan finns i språket, utan hänsyn till begreppets egentliga innebörd eller ordets egentliga etymologi”.
Från språkstudier minns jag ett par exempel som folket lär ha undsluppit sej förr: undervisitet och skärkötteri (för charkuteri).
Från korrekturläsarjobbet minns jag alla öppenhjärtliga intervjuer.
Undervisitet och skärkötteriet ligger längre tillbaka i tiden, öppenhjärtighet kan de flesta stava till nu eftersom tillvaron blivit så in i norden öppenhjärtig.
Ur egen fatbur kommer en länge buren feluppfattning: urskuldra sig.
Nu har även detta korrigerats och då vore det fint att kunna visa vägen för dem som tror att det heter grådassig. Googla på ordet och skåda hur många grådassiga morgnar och dagar och möbler och annat det finns. Nästan tillräckligt många för att platsa i SAOL, ni vet ordboken där ”bruket” styr.
Grå och dass – visst kan de tyckas höra ihop. Men associationerna kan ta en annan väg, nämligen till gamla-gamla hus där träet varit obehandlat och fått en vacker patina. Den gör att även ett gammalt grått dass ser vackert ut.
DET HETER GRÅDASKIG! Amatöretymologen (obs, ej att lita på!) i mig säger att -dask är samma som engelskans dusk och har med väder/tid på dagen/ljusförhållanden att göra.
Svenska och engelska är rätt nära släkt. Språken har påverkat varandra sedan urminnes tider. Det är inget annat än finfint. Vad som inte är lika fint är att översätta dagens engelska till svenska och kalla svenska. Resultatet blir grått och blaskigt - ja, grådaskigt, kan man säga.
Men grådassig är nog en gammal vanlig folketymologisk historia.
Nu har även detta korrigerats och då vore det fint att kunna visa vägen för dem som tror att det heter grådassig. Googla på ordet och skåda hur många grådassiga morgnar och dagar och möbler och annat det finns. Nästan tillräckligt många för att platsa i SAOL, ni vet ordboken där ”bruket” styr.
Grå och dass – visst kan de tyckas höra ihop. Men associationerna kan ta en annan väg, nämligen till gamla-gamla hus där träet varit obehandlat och fått en vacker patina. Den gör att även ett gammalt grått dass ser vackert ut.
DET HETER GRÅDASKIG! Amatöretymologen (obs, ej att lita på!) i mig säger att -dask är samma som engelskans dusk och har med väder/tid på dagen/ljusförhållanden att göra.
Svenska och engelska är rätt nära släkt. Språken har påverkat varandra sedan urminnes tider. Det är inget annat än finfint. Vad som inte är lika fint är att översätta dagens engelska till svenska och kalla svenska. Resultatet blir grått och blaskigt - ja, grådaskigt, kan man säga.
Men grådassig är nog en gammal vanlig folketymologisk historia.
måndag 1 januari 2018
En del kallas Sotis
Det som förvånar dagligen och stundligen är att så många välutbildade människor har rätt stora brister beträffande sitt hemlands vilda tungomål. Hoppsan, där kom en klyscha man inte hör så ofta. Då upphör den väl att vara en klyscha?
En medieperson talade om det obehagliga i att ”bli kallad namn” men saken är den att en svensk är van att bli kallad namn – eller åtminstone nämnas vid namn. Sbråkmakaren skulle bl a kunna kallas Karin, ett namn.
Engelsktalande har uttrycket ”call a person names”. På svenska kan det heta ”kallas fula saker”. Förr i världen sa man ”ge öknamn”.
Jähäpp, då förstår vi varför så många säger att de ”kallas namn” och blir upprörda. De talar en översatt engelska.
Har jag nämnt det här förr, möjligen?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)