Stannar i modebranschen (se gårdagens outfits) ett par minuter till.
En av vinterns viktigare diskussioner var den om Kates (fru till engelsk prins) pälsboll på mössan. När engelska hovet kontaktades så (har hämtat informationen ur artikel i stor svensk tidning) kom ett första svar angående det etiska i valet, men: ”snart därpå adderades tillägget att den även går att beställa i fuskpäls”.
Det går att uttrycka kort och koncist på svenska: ”Strax därpå tillades att…”
Raskt över till ”definiera”, ett av de nya allt uppslukande orden: ”Det här (eller 'du/han/omvärlden' etc i oändlighet) definierar inte vem jag är”. Formuleringen är plågsamt vanlig. Desto mer glädjande att det finns översättare som månar om att inte gå den enkla vägen och direktöversätta ordet.
I en engelsk tv-serie sa en av huvudpersonerna: ”Our parents do not define us.” Den skickliga och självständigt tänkande översättaren skrev: ”Vi är inte våra föräldrar”.
Ska avbryta här för att inte trötta ut läsaren. Mina texter blir längre och längre. Långa texter ska banne mig inte få definiera mig!
PS Letar man synonymer för ”define” kan man hitta ”vara utmärkande för” eller "bestämma". M fl.
onsdag 7 mars 2018
tisdag 6 mars 2018
Dåliga dagar utan förnamn
Man kan ta på sig ”en power outfit" eller "go to-outfits”, säger reportern i modeprogrammet. Ja, det blir svårt, dessa plagg är mig inte bekanta. Enligt reportaget är de lösningar för ”dåliga kläddagar”. Det gör saken ännu enklare, dåliga kläddagar har jag svårt att relatera till (nej, jag ”relaterar” inte utan RALJERAR snarare över detta blahajblahajspråk). Dåliga dagar känner vi alla till, liksom dåliga kläder (de kan t ex gå sönder) – eller fula för all del – men dåliga kläddagar!?
Det finns också ”dåliga hårdagar”, har jag sett - ytterligare nåt man sällan drabbas av även om håret inte ser ut som man vill. Att beskriva sitt hårs tillstånd med uttrycket ”dålig hårdag”, tja, då är det dags att söka hjälp. Och inte hos en frisör.
Googla ”bad hair day” och ”bad dress day” så kommer uttrycken på "svenska" att bli uppenbarade.
Intigt ordval uppstår för att alltför många tittar bort från det. Och ”titta bort från” kommer snart att ersätta det enkla ”blunda för”.
Läsaren tycker kanske inte att detta är en öppensinnad text. Bra, för ordet finns inte Än! Snart kommer dock befintligheten av det engelska ”open-minded” att skapa ett behov för ”öppensinnad”.
Vi kan säga ”öppen, öppen för intryck, fördomsfri, frimodig”. Dessa synonymer, säger kristallkulan, kommer att försvinna till förmån för ett enda ord, "öppensinnad". Som, jag upprepar, ännu inte finns.
Är detta något att bråka över, undrar läsaren?, Ja, det är verkligen något att bråka om.
(”Bråka, strida, fajtas, skrika (etc) OM något, inte över)!”
Mer bråk i morgon.
Det finns också ”dåliga hårdagar”, har jag sett - ytterligare nåt man sällan drabbas av även om håret inte ser ut som man vill. Att beskriva sitt hårs tillstånd med uttrycket ”dålig hårdag”, tja, då är det dags att söka hjälp. Och inte hos en frisör.
Googla ”bad hair day” och ”bad dress day” så kommer uttrycken på "svenska" att bli uppenbarade.
Intigt ordval uppstår för att alltför många tittar bort från det. Och ”titta bort från” kommer snart att ersätta det enkla ”blunda för”.
Läsaren tycker kanske inte att detta är en öppensinnad text. Bra, för ordet finns inte Än! Snart kommer dock befintligheten av det engelska ”open-minded” att skapa ett behov för ”öppensinnad”.
Vi kan säga ”öppen, öppen för intryck, fördomsfri, frimodig”. Dessa synonymer, säger kristallkulan, kommer att försvinna till förmån för ett enda ord, "öppensinnad". Som, jag upprepar, ännu inte finns.
Är detta något att bråka över, undrar läsaren?, Ja, det är verkligen något att bråka om.
(”Bråka, strida, fajtas, skrika (etc) OM något, inte över)!”
Mer bråk i morgon.
måndag 5 mars 2018
Så säger man när klockan är stup i ett
Låt mig upprepa (eftersom jag sällan gör det, hohoho) att engelska är jättebra i engelskan men inte lika bra i andra språk.
Då är det är bättre, trots allt, att man trycker in hela långa fraser och meningar på engelska i sitt eget språk än att man översätter dem till ett urblaskat mellanting.
”Det här ska jag göra 24/7”, sa en ungdom som uttalade det "tjugofyra-sju". Det betydde alltså inte 24 juli utan 24 timmar om dagen, sju dagar i veckan.
För en svensk blir "24 timmar om dagen" knepigt att säga eftersom vi även har natt i det här landet (utom långt upp i norr på sommaren, men såna saker avhandlas säkert på andra ställen). Vi har i vår bonniga enfald (jag menar inte er bönder, det är som när jag säger knäppgökar och inte avser enskilda gökar) brukat säga ”hela dygnet” när vi menar det. En dygnsöppen verksamhet på engelska är ”öppen 24/24”, som innebär 24 timmar av 24 dito.
För 24/7 däremot, och som Slangopedia föreslår, kan man säga ”hela tiden, utan uppehåll”.
Hur ska man kunna överföra alla dessa till svenska med förståndet i behåll? Butiken 7/11 sabbar t ex grundtanken. Och katastrofen 9/11 (d v s 11/9) handlar om ett datum, inte tid på dagen. Och tiden kan på engelska heta t ex femtonhundra (3 på em) eller tjugoetthundra (9 på kvällen). Klockan kan således visa ”sixteen hundred (hours) d v s kl 4 på em.
Lika fullt hävdar språkfolk oavbrutet (jodå, jag stalkar dem) att den engelska (eller översatt sådan) vi beredvilligt accepterar mest är berikande samt inte ändrar på svenskans natur och struktur.
Stänker på mig 4711 och känner mig som en 5-5:a. Och klockan är sjuttonhundra, se på f-n.
Bild: De här klockorna kan
sammanlagt visa flera tusen timmar
söndag 4 mars 2018
Här tas upp vad som uttrycks intas
Jag kommer bara att fika. Det är löftet. Eller så ”dricker jag en kopp kaffe” även om formuleringen kommer att ta tid ur mitt dyrbara liv eftersom den är längre.
Den intresserade kan fundera över varifrån såna här formuleringar kommer och får så starkt fäste att undertecknad talar som på Selma Lagerlöfs tid (ja, hon kanske inte sa fika, även om jag ser att det finns belagt under 1900-talets början). Googla sen gärna uttryck som ”go for a coffee, went for a coffee” eller vilket jädra tempus som helst.
Då kommer det att framgå varför och hur ”koppen” försvann. Men vi får genom engelskan, och här citerar jag en språkarbetare, "egentligen bara fler ord i svenskan”. Till den som uttryckt sig så ska jag återkomma senare.
Nu ska jag gå ut för en kaffe. Fast bara till köket. Men det är klart, nyss drack jag fyra te, så det kanske blir till att vänta.
Bilden: Present från en kompis som sammanfattat sbråkmakarens väsen i ett vackert broderi. Tack, A, det är ett beundransvärt arbete av en som inte direkt är ordförande i Handarbetets Vänner!
lördag 3 mars 2018
Konvaljens avsky
Som bekant kan alla möjliga språkliga yttranden reta gallfeber på somliga, i detta fall mig. Undviker gärna de tidningar som förr hade förnamnet ”kvälls-” men det händer ibland att det är något särskilt jag letar efter och då är det svårt att låta bli att se alla styggelser. Visst, rubriksättning är en konst, men ibland ser det ut som om man ansträngt sig för att få till en så osnygg ordkombination som möjligt.
Några prov på fulrubriker från senaste tiden:
Carolas livsändring – nu lämnar hon
(Livsändring, vad är det för ord? Och VAD/VEM lämnar hon?)
Bonden dumpades på telefon: ”Gråter”
(Sorgligt värre.)
Fick lavett vid Auschwitz – för sin tröja
(Helkonstig rubrik i största allmänhet.)
Frun dog på 40 timmar – det förändrade allt
(Ja, när folk i ens närhet dör på 40 timmar brukar brukar det ha en tendens att förändra tillvaron.)
Pojekns hisssbus går fel. Utskrattad på nätet
(Den här retar mig jättemycket. Tidningar brukar vara så himla gråtmilda när folk förnedras på olika sätt, så vad är då det här för mobbarspråk?)
Dessa rubriker är inget mindre än exempel på ett grovt tillyxat språk med en doft från en vulgär-brutal värld. Och själv sitter man som en annan liten liljekonvalj och sörjer över fulhet. Ack.
Några prov på fulrubriker från senaste tiden:
Carolas livsändring – nu lämnar hon
(Livsändring, vad är det för ord? Och VAD/VEM lämnar hon?)
Bonden dumpades på telefon: ”Gråter”
(Sorgligt värre.)
Fick lavett vid Auschwitz – för sin tröja
(Helkonstig rubrik i största allmänhet.)
Frun dog på 40 timmar – det förändrade allt
(Ja, när folk i ens närhet dör på 40 timmar brukar brukar det ha en tendens att förändra tillvaron.)
Pojekns hisssbus går fel. Utskrattad på nätet
(Den här retar mig jättemycket. Tidningar brukar vara så himla gråtmilda när folk förnedras på olika sätt, så vad är då det här för mobbarspråk?)
Dessa rubriker är inget mindre än exempel på ett grovt tillyxat språk med en doft från en vulgär-brutal värld. Och själv sitter man som en annan liten liljekonvalj och sörjer över fulhet. Ack.
fredag 2 mars 2018
Nu vänder vi på kuttingen*
Här i bloggen har corporate bullshit tagits upp och gårdagens raljerande kring det agila, inkrementella och iterativa var tydligt: här skrev uppenbarligen någon som tyckte sig se att kejsaren var naken!
Men denna någon passar sig, är försiktig och ödmjuk. Att häckla andras språk är en grannlaga syssla som är släkt med att gräva en grop åt dessa andra men själv trilla i.
Jag hörde en människa (konstnär, om jag minns rätt) i radio tala om färgen grå: ”/…/ ja, och det beror på vad som sker i det grå". Personligen tycker jag mig förstå vad hon menade. Men det är också lätt att tänka sig att nån annan skrattar ihjäl sig åt formuleringen, för det säger henne/honom inget.
Märkligt nog faller många faller i trans inför naturvetenskapliga kunskaper utan att fatta ett dugg. Matematikens språk ska vi inte tala om. Vad gäller matematik är det vanligt att tvångsmässigt betona hur in i bänken lite man begriper i ämnet. Men det är inte konstigt om man inte fattar – matematiska är ett språk som inte alla talar. Det gäller givetvis många ämnen och sysslor.
Bara för att man känner igen ord som används inom knypplingskonsten betyder inte det att man själv kan knyppla ett stycke "på frihand" - eller "knypplar fritt" - två uttryck som inte är synonyma, har jag just lärt mig.
Knypplare håller förresten på med "enkelslag, dubbelslag och halvslag". Via dessa kommer man in på färdigheter inom området knopar som leder till sjöfart, maskinrum, oktanter, sextanter och kvadranter. Dessa för tanken till Isaac Newton och den engelske matematikern John Hadley. De hade nog talat så att man (jag) inte förstår. Och då tänker jag inte bara på det ålderdomliga språket. Nej, man ska nog vara varsam om fackspråk, vad fanken de än handlar om.
Framför allt måste man se till att det sker något i de grå.
*Kutting är ett förvaringskärl för brännvin. Förr vände man den upp och ner för att se om något var kvar. Det gör man nog än i dag! Innebörden är ungefär "se något på ett nytt sätt".
Men denna någon passar sig, är försiktig och ödmjuk. Att häckla andras språk är en grannlaga syssla som är släkt med att gräva en grop åt dessa andra men själv trilla i.
Jag hörde en människa (konstnär, om jag minns rätt) i radio tala om färgen grå: ”/…/ ja, och det beror på vad som sker i det grå". Personligen tycker jag mig förstå vad hon menade. Men det är också lätt att tänka sig att nån annan skrattar ihjäl sig åt formuleringen, för det säger henne/honom inget.
Märkligt nog faller många faller i trans inför naturvetenskapliga kunskaper utan att fatta ett dugg. Matematikens språk ska vi inte tala om. Vad gäller matematik är det vanligt att tvångsmässigt betona hur in i bänken lite man begriper i ämnet. Men det är inte konstigt om man inte fattar – matematiska är ett språk som inte alla talar. Det gäller givetvis många ämnen och sysslor.
 |
| Knypplat litet band? Ja, vad vet jag |
Bara för att man känner igen ord som används inom knypplingskonsten betyder inte det att man själv kan knyppla ett stycke "på frihand" - eller "knypplar fritt" - två uttryck som inte är synonyma, har jag just lärt mig.
Knypplare håller förresten på med "enkelslag, dubbelslag och halvslag". Via dessa kommer man in på färdigheter inom området knopar som leder till sjöfart, maskinrum, oktanter, sextanter och kvadranter. Dessa för tanken till Isaac Newton och den engelske matematikern John Hadley. De hade nog talat så att man (jag) inte förstår. Och då tänker jag inte bara på det ålderdomliga språket. Nej, man ska nog vara varsam om fackspråk, vad fanken de än handlar om.
Framför allt måste man se till att det sker något i de grå.
*Kutting är ett förvaringskärl för brännvin. Förr vände man den upp och ner för att se om något var kvar. Det gör man nog än i dag! Innebörden är ungefär "se något på ett nytt sätt".
torsdag 1 mars 2018
Låt icke textmassan avskräcka!
Det är klart att folk som jobbar med att implementera agila arbetssätt inkrementellt och iterativt också anser sig göra det, något annat vore konstigt. Och eftersom jag ramlat in på detta arbetssätt vill jag gärna bilda mig en smula ytterligare samt låta bloggens läsekrets ta del av ett tänkande man inte är van vid om man inte är i IT-branschen.
På Wikipedia under rubriken ”Agil systemutveckling” beskrivs detta som ”ett samlingsnamn för ett antal systemutvecklingsmetoder som kan användas vid programvaruutveckling, även kallade lättrörliga metoder eller iterativa metoder”. Vidare förtäljes att ”metoderna följer den filosofi och de principer som formulerades i ’Manifestet för agil systemutveckling’ (2001) av en grupp programmerare”.
Dessa krakar hade helt enkelt tröttnat och ”reagerat på fallerade IT-utvecklingsprojekt som är fastlåsta vid orealistiska projektplaner, och lider av allt för byråkratiserande dokumentation istället för uppvisande av resultat”.
Det där kan jag förstå. Ofta är verkligheten omkring en fastlåst vid orealistiska projektplaner och lider av etc, se ovan.
Så följer en upplysning om vad ordet agil betyder: "smidig, vig, lättrörlig".
Mer om själva arbetssättet:
En grundtanke i agila metoder är att arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att fungerande delleveranser av funktionalitet sker regelbundet enligt ett schema och att planer och metoder löpande utvärderas och förbättras. Ändamålsenlig och användarcentrerad utveckling eftersträvas genom ett nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare. Man formulerar tidigt mål och visioner, istället för att arbeta mot hårda och detaljerade tekniska krav.
Det agila synsättet anser att det ”oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet. En annan central grundtanke är att minimera risken för att en stor del av ett system befinner sig i ett halvfärdigt läge och inte kan leverera nytta”.
Så där, ja. I dag befinner sig sbråkmakarens tillvaro i ett halvfärdigt läge och kan inte direkt leverera nytta, så tack, Wikipedia, för insatsen!
På Wikipedia under rubriken ”Agil systemutveckling” beskrivs detta som ”ett samlingsnamn för ett antal systemutvecklingsmetoder som kan användas vid programvaruutveckling, även kallade lättrörliga metoder eller iterativa metoder”. Vidare förtäljes att ”metoderna följer den filosofi och de principer som formulerades i ’Manifestet för agil systemutveckling’ (2001) av en grupp programmerare”.
Dessa krakar hade helt enkelt tröttnat och ”reagerat på fallerade IT-utvecklingsprojekt som är fastlåsta vid orealistiska projektplaner, och lider av allt för byråkratiserande dokumentation istället för uppvisande av resultat”.
Det där kan jag förstå. Ofta är verkligheten omkring en fastlåst vid orealistiska projektplaner och lider av etc, se ovan.
Så följer en upplysning om vad ordet agil betyder: "smidig, vig, lättrörlig".
Mer om själva arbetssättet:
En grundtanke i agila metoder är att arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att fungerande delleveranser av funktionalitet sker regelbundet enligt ett schema och att planer och metoder löpande utvärderas och förbättras. Ändamålsenlig och användarcentrerad utveckling eftersträvas genom ett nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare. Man formulerar tidigt mål och visioner, istället för att arbeta mot hårda och detaljerade tekniska krav.
Det agila synsättet anser att det ”oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet. En annan central grundtanke är att minimera risken för att en stor del av ett system befinner sig i ett halvfärdigt läge och inte kan leverera nytta”.
Så där, ja. I dag befinner sig sbråkmakarens tillvaro i ett halvfärdigt läge och kan inte direkt leverera nytta, så tack, Wikipedia, för insatsen!
🙏😎💥💟😜💁💀💃💜👎👫👱👍😈😰🙍🙌🙈🙉🙊🙇🙆😢💣💋😽💤💪💩👹👽 (Figurerna har inget med texten att göra. Eller jo, det har de nog om man tänker efter..)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)