Om inte minnet sviker (som ju händer ibland) så var inte himla mycket ”specifikt” förr. Möjligen nämndes något som hette ”specifik vikt” under skollektioner där några av oss var mer kroppsligt närvarande än mentalt. Däremot fanns det mycket ”speciellt” på den tiden.
Beträffande ”specifik” ges synonymerna ”utmärkande” och ”egendomlig” i SAOL. Men SO som flörtar ännu mer med språkförändringar har även ”speciell” som synonym. Liksom Wiktionary som antagligen ligger längst fram när det gäller att ”beskriva bruket”, som det brukar heta.
Det här är som vanligt bara att svälja: ”specifik” kommer nog att käka opp såväl ”speciell” som ”särskild” och några till på sin väg genom språket.
Det tycks som om nya tidens – låt mig vara djärv! – språkmässiga klasskillnad ljuder genom en hel del ord, dit ”specifik” hör: de är mer s k markörer för en modern pseudoklass.
Den ni, med smör på! Då menar jag dem som använder ett språk som kan liknas vid kraftfull makeup: det ser flashigt (jag snodde här ett av deras ord…) ut, men är ytbubbel.
Här är ett par andra ytspråksfavvisar (favvis=favorit). En är ”de facto”, som i de flesta fall kan tas bort utan att det märks – eller så säger man det löjligt enkla ”faktiskt”.
En annan favvo (tror jag singularen heter) är ”landa”. Det ”landas” hej vilt märker man om man öppnar öronen: Folk måste ”landa” efter en resa – ja, de har redan landat på riktigt, men det rör sig här om ”mental landning”. Eller så säger de ”det här landar i…”. Då kan de mena ”resulterar i” eller, det enkla: ”innebär”.
Jag har nämnt att man borde utbilda översättare från ”svenska” till svenska. Den önskan upprepas härmed. Utlyses jobbet söker jag.
torsdag 31 oktober 2019
onsdag 30 oktober 2019
När grammatiken halkar runt blir det svårt att veta vad folk vill
Det verkar som om ”hade”, alltså imperfekt/preteritum av ”ha”, börjat tjäna som konditionalis eller nåt. Tänker bespara grammatikhatarna – liksom även mig själv – sådana termer. Det är alltid ett slående i grammatikor och ett slit för att återge de korrekta omständigheterna. Så det struntar vi i.
Dagens ”fall” har säkert noterats tidigare i denna blogg, bloggaren har i alla fall lagt märke till det i några års tid.
Det är mest unga som står för användandet och det kan låta ungefär som vid följande förslag: ”Vi kan väl gå hem och käka hos oss efter bion?” Svaret kan då bli: ”Det hade varit kul”.
Som åldring sitter man och väntar på ett ”men…” enligt äldre svenska. Själv skulle jag kunna svara: ”Det hade varit kul, men nu kommer min moster* på besök”. Om däremot mostern inte kommer skulle mitt svar bli: ”Det låter finfint” eller ”Det skulle vara kul”.
Men i de här fallen är ungdomen ifråga positiv till förslaget och menar: ”Jatack, det låter bra!”.
Man blir inte klok på detta. I början föreställde jag mig att detta ”hade” i ”det hade varit kul” var nån slags konjunktiv (förlåt, det betyder att man uttrycker något önskat, tänkt eller ovisst) som i ”det vore kul”, men riktigt säker kan man inte vara.
Konjunktiviskt eller konditionaliskt? Det är frågan. Än så länge får man nöja sig med att försöka tolka de moderna språkanvändarna och lära sig att om de svarar att något ”hade varit kul” så kan de mena ”ja, gärna det”.
* Det där med mostern är förstås lögn. Vid mina år finns inte så många levande mostrar kvar
Dagens ”fall” har säkert noterats tidigare i denna blogg, bloggaren har i alla fall lagt märke till det i några års tid.
Det är mest unga som står för användandet och det kan låta ungefär som vid följande förslag: ”Vi kan väl gå hem och käka hos oss efter bion?” Svaret kan då bli: ”Det hade varit kul”.
Som åldring sitter man och väntar på ett ”men…” enligt äldre svenska. Själv skulle jag kunna svara: ”Det hade varit kul, men nu kommer min moster* på besök”. Om däremot mostern inte kommer skulle mitt svar bli: ”Det låter finfint” eller ”Det skulle vara kul”.
Men i de här fallen är ungdomen ifråga positiv till förslaget och menar: ”Jatack, det låter bra!”.
Man blir inte klok på detta. I början föreställde jag mig att detta ”hade” i ”det hade varit kul” var nån slags konjunktiv (förlåt, det betyder att man uttrycker något önskat, tänkt eller ovisst) som i ”det vore kul”, men riktigt säker kan man inte vara.
Konjunktiviskt eller konditionaliskt? Det är frågan. Än så länge får man nöja sig med att försöka tolka de moderna språkanvändarna och lära sig att om de svarar att något ”hade varit kul” så kan de mena ”ja, gärna det”.
* Det där med mostern är förstås lögn. Vid mina år finns inte så många levande mostrar kvar
tisdag 29 oktober 2019
Tråkigt när man själv är den som drabbas av sidoeffekter
De som protesterar mot bloggens domedagsspråksyn fäller ofta den där skittråkiga kommentaren om att språk alltid ändra(t)s och att vi lånat massor från andra språk. Det är ett självklart påstående. Vi tar ett exempel från igår, ”piffa upp”: hur svenskt är det då? kanske vän av ordning undrar.
Svensk etymologisk ordbok som gjorts tillgänglig på nätet av Projekt Runeberg säger inget om verbet ”piffa”, medan SAOB, däremot, skriver följande:
Jfr danska "fiffe", uppnå ett resultat med hjälp av ett knep, giva (ngt gammalt o. slitet) ett prydligare utseende, norsk dialekt "fiffa", pryda; sannol. till FIFF; jfr sv. dial. (i Finland)" fips op sä", putsa sig, ävensom PIFFA.
Så utvecklas språk: med lånord av olika slag, som i exemplet ovan, och av andra nybildningar.
Det som skiljer dagens språk från ett äldre är den digitala teknikens snabbhet. Man borde inte nonchalera den enorma amerikanska (engelska) invasion som på nolltid modellerat och modellerar om svenskan. Vem som avses med "man" i förra meningen är oklart.
Här är ett par värstingar som är ganska etablerade och som, på ett oförsvarbart sätt, trycker bort helt fungerande svenska motsvarigheter:
”Medicinen har obehagliga sidoeffekter”. Dessa sidoeffekter har till inte för länge sen hetat ”biverkningar”. Problemet är att den här typen av termer sitter som en smäck på stubberten, eftersom marken för det engelska länge varit förberedd. Jag har själv sagt ”sidoeffekter” ett par gånger och det är oerhört. Det spelar ingen roll att man är observant, man åker dit lika fullt.
”Signa upp dig för vårt nyhetsbrev”. Formuleringen är vanligt förekommande och sbråkmakaren gråter. ”Teckna dig för, skriv upp dig för/på, abonnera, prenumerera” – där har vi ett antal varianter som likaså åker all världens väg!
Svensk etymologisk ordbok som gjorts tillgänglig på nätet av Projekt Runeberg säger inget om verbet ”piffa”, medan SAOB, däremot, skriver följande:
Jfr danska "fiffe", uppnå ett resultat med hjälp av ett knep, giva (ngt gammalt o. slitet) ett prydligare utseende, norsk dialekt "fiffa", pryda; sannol. till FIFF; jfr sv. dial. (i Finland)" fips op sä", putsa sig, ävensom PIFFA.
Så utvecklas språk: med lånord av olika slag, som i exemplet ovan, och av andra nybildningar.
Det som skiljer dagens språk från ett äldre är den digitala teknikens snabbhet. Man borde inte nonchalera den enorma amerikanska (engelska) invasion som på nolltid modellerat och modellerar om svenskan. Vem som avses med "man" i förra meningen är oklart.
Här är ett par värstingar som är ganska etablerade och som, på ett oförsvarbart sätt, trycker bort helt fungerande svenska motsvarigheter:
”Medicinen har obehagliga sidoeffekter”. Dessa sidoeffekter har till inte för länge sen hetat ”biverkningar”. Problemet är att den här typen av termer sitter som en smäck på stubberten, eftersom marken för det engelska länge varit förberedd. Jag har själv sagt ”sidoeffekter” ett par gånger och det är oerhört. Det spelar ingen roll att man är observant, man åker dit lika fullt.
”Signa upp dig för vårt nyhetsbrev”. Formuleringen är vanligt förekommande och sbråkmakaren gråter. ”Teckna dig för, skriv upp dig för/på, abonnera, prenumerera” – där har vi ett antal varianter som likaså åker all världens väg!
måndag 28 oktober 2019
Det här inlägget innehåller en ny nivå av jobbighet, kan man säga
Sådär tre inlägg bakåt föreslog jag att man börjar utbilda folk som översätter från ”svenska” till svenska. Exempelmeningen då löd: ”Att hacka möbler handlar om att ta det massproducerade till något personligt.” En möjlig sådan översättning lyder: ”Genom att piffa upp massproducerade möbler kan man åstadkomma något mer personligt.”
Här en till mening från samtidssvenskan: ”Det här kommer bli en ny nivå av jobbighet”. Mitt förslag till svenska: ”Det här kommer att bli riktigt jobbigt”.
Googlar man frasen ”en ny nivå av” får man förskräckande många träffar. Och slår man på
”a new level of” så förstår man varför. Vi talar redan nu en i stort sett översatt engelska. De idiomatiska svenska uttrycken försvinner ett efter ett. Konstruktioner som "en ny nivå" av något låter kanske som svenska men är det inte. Det skulle vara glädjande om fler med svenska som modersmål kunde lära sig känna igen den här nya lingot som som låter mycket men blir intigt, plastigt och metalliskt.
Här en till mening från samtidssvenskan: ”Det här kommer bli en ny nivå av jobbighet”. Mitt förslag till svenska: ”Det här kommer att bli riktigt jobbigt”.
Googlar man frasen ”en ny nivå av” får man förskräckande många träffar. Och slår man på
”a new level of” så förstår man varför. Vi talar redan nu en i stort sett översatt engelska. De idiomatiska svenska uttrycken försvinner ett efter ett. Konstruktioner som "en ny nivå" av något låter kanske som svenska men är det inte. Det skulle vara glädjande om fler med svenska som modersmål kunde lära sig känna igen den här nya lingot som som låter mycket men blir intigt, plastigt och metalliskt.
Efter några minuter i en svensk tv-serie (inte översatt från något annat språk) har huvudpersonerna sagt ger de numera rätt vanliga ”är du på?” och ”tar du in vad jag säger”.
Den första är intressant. Man hör ofta att någon ”är på”. Lattjo i sammanhanget är att motsvarigheten på engelska är ”I’m in”. Vi säger alltså inte ”jag är i” utan ”jag är på”. Tidigare sa en svensk ”jag är med”. De här prepositionspiruetterna är jag inte kapabel att förstå.
Enklare är det att svensköversätta ”tar du in vad jag säger”. T ex ”förstår du vad jag säger?” Eller ”begriper, hajar, fattar du vad jag säger” eller ”fattar/inser du vad det är jag säger”.
Det försvinner alltså ett flertal idiomatiska uttryck för att man översätter ”take in” så här slött.
Jag kan ha fel, men tror ändå att det finns ett svenskt ”ta in” med en vidare betydelse än bara ”förstår” eller ”begriper” och det är (exempel från mig själv) ”det dröjde innan han kunde ta in den vidunderliga utsikten”.Som vanligt kan jag dock ha fel.
Den första är intressant. Man hör ofta att någon ”är på”. Lattjo i sammanhanget är att motsvarigheten på engelska är ”I’m in”. Vi säger alltså inte ”jag är i” utan ”jag är på”. Tidigare sa en svensk ”jag är med”. De här prepositionspiruetterna är jag inte kapabel att förstå.
Enklare är det att svensköversätta ”tar du in vad jag säger”. T ex ”förstår du vad jag säger?” Eller ”begriper, hajar, fattar du vad jag säger” eller ”fattar/inser du vad det är jag säger”.
Det försvinner alltså ett flertal idiomatiska uttryck för att man översätter ”take in” så här slött.
Jag kan ha fel, men tror ändå att det finns ett svenskt ”ta in” med en vidare betydelse än bara ”förstår” eller ”begriper” och det är (exempel från mig själv) ”det dröjde innan han kunde ta in den vidunderliga utsikten”.Som vanligt kan jag dock ha fel.
söndag 27 oktober 2019
En förkortning är en förkortning är en förkortning
Man vill inte fara med osanningar, eller i alla fall ickekorrekta begrepp. Det gäller akronymerna och initialorden. Vi vänder oss till några av vår tids encyklopedier, först Wikipedia:
Akronym (grekiska ἄκρος, akros, ytterst, och ὄνομα, onoma, namn) eller initialförkortning är en förkortning som bildats av begynnelsebokstäverna i flera ord eller ordled. Vissa anser att termen "akronym" endast skall användas för de initialförkortningar vilka utläses som uttalbara ord istället för att uttalas bokstav för bokstav. Exempelvis är initialförkortningen Ikea definitivt en akronym, medan CD inte är en akronym enligt den snävare definitionen.
Denna ”snävare” definition visar sig amerikanska Merriam-Webster stå för. För det första skiljer M-W på akronym och förkortning, men det är överkurs (bestämmer jag självsvåldigt*). Däremot uttalar sig den amerikanska ordboken tvärsäkrare (det ordet går väl inte att komparera, nu var jag självsvådlig) och anser alltså att akronymen är en förkortning som går att uttala. Här tas NATO som exempel, det uttalas som ett ord och inte bokstav för bokstav, vilket däremot FBI gör. Denna polismyndighets namn är vad som på engelska heter ”initialism”, säger M-W. På svenska blir det förmodligen ”initialord” eller ”initialförkortning”.
Drar man in ASAP i detta kompliceras saken. Inte nödvändigtvis av rapparen ASAP Rocky, men av det M-W skriver: ”ASAP och appt (appointment) anses båda vara förkortningar, men endast ASAP är en akronym. Akronymer är ett slags förkortning”.
Jahapp. En ros är en ros är en ros. (🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹)
Denna ”snävare” definition visar sig amerikanska Merriam-Webster stå för. För det första skiljer M-W på akronym och förkortning, men det är överkurs (bestämmer jag självsvåldigt*). Däremot uttalar sig den amerikanska ordboken tvärsäkrare (det ordet går väl inte att komparera, nu var jag självsvådlig) och anser alltså att akronymen är en förkortning som går att uttala. Här tas NATO som exempel, det uttalas som ett ord och inte bokstav för bokstav, vilket däremot FBI gör. Denna polismyndighets namn är vad som på engelska heter ”initialism”, säger M-W. På svenska blir det förmodligen ”initialord” eller ”initialförkortning”.
Drar man in ASAP i detta kompliceras saken. Inte nödvändigtvis av rapparen ASAP Rocky, men av det M-W skriver: ”ASAP och appt (appointment) anses båda vara förkortningar, men endast ASAP är en akronym. Akronymer är ett slags förkortning”.
Jahapp. En ros är en ros är en ros. (🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹🌹)
* Undertecknad vet att det heter "självsvåldig". Och stavningsprogrammet har duktigt nog strukit under "självsvådlig" med rött. Men medge att det är en kalasbra och användbar nybildning!
lördag 26 oktober 2019
Gör inte kaffeved av din gamla skruttiga stol - hacka den i stället!
I går märktes ordet akronym med en asterisk. Sbråkmakaren suckade över hur långt allt leder så fort man börjar gå på djupet i det ytans paradis vi numera bebor (pust). Därför sparas akronymen till i morgon. Först måste hackandet av möbler göras klart. Och det är motsatsen till att göra kaffeved av dem - något man i förstone frestas att tro.
I äldre tider, för bara några decennier sen, när vi talade en så töntig svenska som man kan skratta ihjäl sig åt, sa man ”renovera möbler”. Löjligt va? Man kunde även säga ”piffa upp möbler”. Ni hör alla att vi går framåt hela tiden, nu "hackar" vi dem!
För att skriva ett par helt ironifria meningar: Man drar sig till minnes att prylar för något decennium sedan plötsligt skulle ”pimpas”. Mina sökningar på det världsvida nätet ger ”pimp up” i den ungefärliga (slang)betydelsen ”snygga till”. Det var väl en sådan ”pimp” vi fick in då, och inte den ”hallick” som många lärt sig att ”pimp” betyder.
Men ut med det och in med ”hacka”. Antagligen håller dock ”renovera, piffa upp, snygga till” ytterligare några år. Men säker kan man aldrig vara.
”Newspeak”, för övrigt, en term som också nyttjades i går, är det påbjudna ”nyspråket” i Oceanien, där Orwells roman 1984 utspelar sig. Det är även den svenska som talas i dag, men ingen stat står bakom och tvingar medborgarna till det.
Nu är det de själva som styr sig i den riktning storkonsumismen bestämmer.
I äldre tider, för bara några decennier sen, när vi talade en så töntig svenska som man kan skratta ihjäl sig åt, sa man ”renovera möbler”. Löjligt va? Man kunde även säga ”piffa upp möbler”. Ni hör alla att vi går framåt hela tiden, nu "hackar" vi dem!
 |
| Stol med hack (uppe t v) och som borde hackas |
Men ut med det och in med ”hacka”. Antagligen håller dock ”renovera, piffa upp, snygga till” ytterligare några år. Men säker kan man aldrig vara.
”Newspeak”, för övrigt, en term som också nyttjades i går, är det påbjudna ”nyspråket” i Oceanien, där Orwells roman 1984 utspelar sig. Det är även den svenska som talas i dag, men ingen stat står bakom och tvingar medborgarna till det.
Nu är det de själva som styr sig i den riktning storkonsumismen bestämmer.
fredag 25 oktober 2019
Att hacka sig in i vår språkverklighet är något som leder långt
Sista ”ordet” i går var ICYMI, en av de akronymer* som växer som svampar ur jorden. De flesta är engelska initialförkortningar, men eftersom de direktimporteras likt allt annat i språkväg är det bara att vänja sig! Givetvis betyder just denna ”in case you missed it”. Dock är det inte helt klart om betydelsen enbart är ”ifall du missade det” eller nåt i stil med ”ifall du inte fattade”.
Nå. Det är bara att fortsätta den strid som aldrig når framgång.
Tydligt är i alla fall att det behövs nya slags översättare. Inte bara de gamla vanliga som översätter från franska, ryska, japanska till engelska och tvärtom, utan även såna som översätter ”svenska” till svenska.
Ett annat initialord från gårdagen var DIY som betyder ”gör det själv” eller, för att vara petig, ”do it yourself”. Läste en tidningstext om en DIY-specialist och dennas syssla. En mening löd: ”Att hacka möbler handlar om att ta det massproducerade till något personligt.”
Bakom denna mening ligger mycken engelska, sanna mina ord. Även om hela tiden och i bakhuvudet de språkforskare sitter som anser att engelska inte på långa vägar har så stor inverkan på svenska.
Hacka möbler? Det låter väl inte bra? Men nu betyder ”hacka” detsamma som it-ordet (på engelska) ”hack”. Varför ”hackar” man då möbler, frågar jag en yngre släkting som säger att ”äsch, det är samma som it-ordet fast man lattjar till det och gör ’computor-newspeak’ av det”. Nu börjar det bli knepigt.
Men för att detta inte ska bli en avhandling slutar jag tillfälligt med att försöka förstå det som sattes i gång av ett inredningstips i en tidning. Mer i morgon, samma plats, annan tid.
Nå. Det är bara att fortsätta den strid som aldrig når framgång.
Tydligt är i alla fall att det behövs nya slags översättare. Inte bara de gamla vanliga som översätter från franska, ryska, japanska till engelska och tvärtom, utan även såna som översätter ”svenska” till svenska.
Ett annat initialord från gårdagen var DIY som betyder ”gör det själv” eller, för att vara petig, ”do it yourself”. Läste en tidningstext om en DIY-specialist och dennas syssla. En mening löd: ”Att hacka möbler handlar om att ta det massproducerade till något personligt.”
Bakom denna mening ligger mycken engelska, sanna mina ord. Även om hela tiden och i bakhuvudet de språkforskare sitter som anser att engelska inte på långa vägar har så stor inverkan på svenska.
Hacka möbler? Det låter väl inte bra? Men nu betyder ”hacka” detsamma som it-ordet (på engelska) ”hack”. Varför ”hackar” man då möbler, frågar jag en yngre släkting som säger att ”äsch, det är samma som it-ordet fast man lattjar till det och gör ’computor-newspeak’ av det”. Nu börjar det bli knepigt.
Men för att detta inte ska bli en avhandling slutar jag tillfälligt med att försöka förstå det som sattes i gång av ett inredningstips i en tidning. Mer i morgon, samma plats, annan tid.
* Om akronymer finns också mer att säga. Kan bara citera Pred 1:18: "Den som ökar sin insikt ökar även sin plåga."
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)