Att manipulera språket ändrar inte människors inställning!

Häromdagen citerades Predikaren i bloggen, i dag är det dags igen: "Vad som har varit är vad som kommer att vara, och vad som har hänt är vad som kommer att hända; intet nytt sker under solen. Inträffar något varom man vill säga: ’Se detta är nytt’, så har detsamma skett redan förut, i gamla tider, som voro före oss"

Går man ett lite stycke ner i bibeltexten (1917 års översättning) säger Predikaren att det han ser hända "under himmelen" också är ”fåfänglighet och ett jagande efter vind”.

Ungefär som denna blogg, m a o. Men lika lite som Predikaren kunde strunta i att skriva ner sina iakttagelser om att allt egentligen är skit samma, kan jag. Så vi kastar oss raskt till ett av vår tids försök att påverka synen på något genom att ge företeelsen ett nytt ord.

De flesta äldre kan säkert dra sig till minnes ett antal ord som bytts ut, allt i akt och mening att sudda bort ”något negativt” från de gamla orden eller ”höja” någots eller någons värde.

Tyvärr visar det sig att det är tanken om begreppet, personen eller företeelsen som måste ändras. Dessutom kan en föreskriven ordändring medföra att somliga blir än mer negativt inställda till det som betecknas.

Jag själv är förvånad över att någon ännu tror att ett sådant ingrepp funkar. År efter år har allt som handlar om handikapp, icke-svenskar, yrken med mera måste formuleras om. Om och om och om igen. Eftersom det alltid blir så borde kanske någon gräva djupare för att se hur människor på riktigt ska kunna öppna sina hjärtan, för att inte tala om huvuden, för att tänka och handla så fördomsfritt som möjligt.

Fixa det, ni företrädare för "årsrika” och andra. Helst utan att låta som något ur romanen 1984!

Den som drabbas av åfamn bör försöka ta det lite mer piano

En smula har dagens lamentation att göra med gårdagens: Man bör inte låta barnen styra för mycket! En av de käpphästar som brukar släppas lös på denna plats är den om att vuxna tycks alltför benägna att härma det barnen håller på med.

Visserligen har jag inte hört någon vuxen säga ”LOL”, men å andra sidan är det kanske ute redan. Det stod för ”laughing out loud” och var en förkortning för att snabbare kunna säga det aningens ironiska ”oj, så kul”. Men ”LOL” borde ha använts av engelskspråkiga och vi kunde ha förkortat ”oj, så kul” och sagt ”osk”.

Men nu är inte världen funtad så. Och häromdagen samtalade jag med informanten tillika generationskamraten M. ”Vad heter det igen”, började han, ”det här uttrycket för skräcken att man ska missa något i dagens utbud?”. Han är inte jordens mesta engelsktalande och det framgick hur han slet med ett begrepp han inte förstod konstruktionen av.

”Det heter ’fomo’, sa jag, donnan som ibland vet mer än hon vill. ”Och det står för ’fear of missing out’, som betyder ’rädsla för att missa något”. Men det är ju bara att söka rätt ord så kan man skapa en egen akronym, ”åfamn”. Utläses ”ångest för att missa något".

Vad får vuxna att sno barns och tonåringars språk? Hade det skett i min ungdom skulle vi ha blivit förbannade på de äldres tilltag.

Det finns en tid för allt som sker: för att riva ner och att bygga upp*

Det går inte en dag utan man får lust att citera Marshall McLuhan (1911-1980), och då särskilt den framsynta frasen ”mediet är budskapet”. Nu senast gick orden genom skallen när jag hörde en 31-åring som börjat ”känna sig gammal” för att han inte klarar den ”senaste tekniken”. 

Wikipedia skriver (när man slår på ”mediet är budskapet”) bl a så här i sin sammanfattning av Mc Luhans teorier: ”När samhällets värderingar, normer och sätt att göra saker förändras på grund av tekniken, inser vi de sociala konsekvenserna av mediet.”

Äldre generationer har kanske alltid setts på med överseende: ”gamle morfar hänger inte med i det nya, ojojoj”. Gamle morfar tar faktum med ro, han vet vad livet lärt honom – eller inte. Dock vet algoritmerna, i takt med tidens flykt, allt mindre om den kunskap han ägt.

Han kan t ex läsa långa texter, han kan stava till jävligt svåra ord och hans handstil är ett under av skönhet om man jämför med handstilen hos den som skrattar åt morfars klumpighet när det gäller att hantera digital teknik. De själsliga och kunskapsmässiga förmögenheter morfar har står inte högt i kurs idag, men, som sagt, de egna prövningarna har varit värre än att lära sig handskas med en mobiltelefon.

Mäter man erfarenhet och kunskap i hur fort och snabbt ”modern” teknik kan hanteras kommer snart tioåringar att styra samhället. Hur det går vet vi inte än.


* Fritt efter Predikaren 3:1-8

Från respektlöst via engelskt till malplacerat – tre rubrikexempel

Rubriker är ett kapitel för sig. Ja, man kan faktiskt kalla dem kapitel, väldigt korta sådana som i bästa fall ska ge en skaplig hum om en texts innehåll. Det är en grannlaga syssla, rubriksättning. Handlar det om tragiska nyheter bör man vara försiktig. Vad gäller det första exemplet funderar man t ex över om en rubriksättare skrivit på samma sätt om olyckan handlat om svenskar. Det kan hända att undertecknad är en känslig typ, men nog låter följande sammanställning av ord inte helt respektfull:

Föll från balkongen på annan man – båda dog 

Drack drink på lyxhotell i semesterparadiset

Exempel nr två är det vanliga: hälften engelska och man undrar varför: 

Har ditt barn back-to-school-ångest? 

Vad är problemet med "tillbaka-till-skolan-ångest"? Skulle så gärna vilja ställa frågan till den som gjort rubriken.

Dagens tredje exempel i den här disparata samlingen är hämtat från en butik. Där beskrivs en speciell klädgalge:

Galgen kan upprätthålla samtliga plagg utan att ta för mycket plats i garderoben.

Ägnade någon minut åt att försöka vilket det ursprungliga ordet för ”upprätthålla” varit – på engelska, alltså. ”Upprätthålla” är rejält malplacerat i sammanhanget. Kanske var också ursprungsspråket ett annat. I vilket fall som helst lyckades inte översättaren helt och hållet.

”Avlyssna” trodde jag i min enfald inte gällde lyssna på radio

Det finns folk som hävdar att musikalitet och förmåga att lära sig främmande språk hör ihop. Men då är det nog mest avseende ljud, betoning, prosodi och alla termer som beskriver området. Däremot går det knappast att ha gehör för hur man ska kombinera ord till satser och uttryck som är relevanta för språket i fråga. För det finns ju så många varianter, och det finns ju så många åsikter om vad saker bör/kan heta – i det här fallet på svenska.

På radio (ja, mycket uppslag får man därifrån) sa någon att Greta Thunbergs sommarprat varit ”mest lyssnat”. Det ”skaver”, som medarbetare på dagens kultursidor brukar skriva när det känns som om något är lite vajsing. Och nu vet jag inte om det är något fel på mitt gehör eller om frasen ”mest lyssnat” faller inom kategorin äsch- det- spelar-väl-ingen-roll-huvudsaken-är-att-man-förstår. Jag tycker att det bör heta ”mest lyssnat på”, så säger mitt gehör (som befinner sig i utförslöpan).

Men så kom det en annan radiogubbe och sa samma sak, nästan: ”G Thunberg är den mest avlyssnade av sommarpratarna”. Så kan det förstås också vara, men då talar vi om en annan del av tillvaron. Vill gärna tillägga att Sveriges Radio 2013 hade en rubrik på sin hemsida som löd (lyder, den ligger kvar): Här är de mest avlyssnade radioprogrammen – 1,8 miljoner lyssnar på Sportextra. Den här användningen finns på fler ställen.

Varför vill så många människor göra så mycket den 24 juli?

Kändispersonligheten sa sig vilja vara med sina barn tjugofyra sju. Förstår folk vad som menas? Googlar man så dyker det upp en massa människor som vill göra – eller gör – många olika saker 24/7. Vad är det med 24 juli, tänker man, varför vill så många göra så mycket då?

Själv blir jag glad över att de kan skriva datum på rätt sätt, 24/7. Det utsägs tjugofjärde i sjunde, tjugofjärde dagen i sjunde månaden. Men vänta nu, 24/7 i år skrivs väl 2020-07-24 efter när det nu var man införde den här baklängesdateringen. Datummärkning av varor skriver 24-07-2020, eller jag vet inte alls längre, för jag har även sett ordningen 07-24-2020 och alla möjliga kombinationer av årtal, månad, dag.

När någon av de siffror man-inte-vet-anger-vad överskrider 12, så inser man åtminstone vilket som är vilket i en datummärkning eftersom vi bara har tolv månader. För bara några veckor sedan frågade jag om något svårtydbart av den här kalibern i en butik och fick en blick som sa ”idiot” plus nåt verbalt jag inte fattade. Jag blev stående kvar ett tag med en starkt kryddad korv i näven och kände mig felmärkt själv.

Hur som helst: den som vill vara med sina barn 24/7 menar inte 24 juli. Uttrycket kommer från twenty-four seven (på ett annat språk) och som visserligen betyder ”tjugofyra sju” men innebär ”24 timmar, sju dagar i veckan”, d v s varje timme, hela veckan. På svenska har vi sagt ”dygnet runt”. Vi har visserligen inte brukat säga hur många dagar i veckan detta ”dygnet runt” gäller, men vi har uppfattat det som ”alltid, hela tiden”. Det är bl a på det här viset språk skiljer sig åt: genom idiomatiska uttryck.


PS Jovisst har detta varit uppe i bloggen förr, men det är så mycket som upprepas i den här världen, så lite fördragsamhet får man ha!

En bild säger mer än tusen ord, påstår talesättet. Man undrar

Ibland sågar man av grenar man själv sitter på. I går, t ex, ondgjorde jag mig över att bilder i dag används så till den grad att man känner sig talad till som mindre vetande.

Men så tänker jag på alla de gånger jag själv i bloggen stoppar dit en bild av en kaffekopp om jag skrivit om kaffe. T ex. Nu låter naturligtvis försvaret så att det är vanligt att ”lätta upp” texten med en bild.

Jaja. Men det är ändå intressant att jämföra tidningar och tidskrifter av i dag med äldre. Eller ens ”egen” lokala blaska med sig själv i s k fullformat för några decennier sen. Oavsett hur ini bänken mycket folk ”läser”, underhållningslitteratur alltså, så får vi oss till livs betydligt mindre av allvarligt menade texter. Och hur nätet används vanligen är väl allom bekant.

Det här brukar jag tänka på när de nyare människorna skrattar åt hur bakom, gammalmodiga och felfattande folk var förr. Själv flinar jag inte ens åt vilka roliga kläder vi hade på 50 år gamla skolkort, jag tycker folk ser betydligt konstigare ut i dag. Gissa om jag får medhåll.

Och detta sker i en värld där folk skickar sms om att de äter glass och lägger till en emoji: bild av en glass. Eller så är det soligt, skriver de. Bild av en sol. Eller så åker de tåg: bild av tåg. Jag gör det själv då och då. Varje gång undrar jag hur det står till i pallet.