söndag 30 november 2025

En ovanligt uppskattande inledning i en i övrigt uppgiven bloggtext

Äras den som äras bör! I denna blogg uttrycks ofta tvivel gällande krönikor som Språktidningens chefredaktör Anders Svensson skriver i DN. Inte för att han är ensam om sin lite väl medhårsstrykande attityd gentemot vissa språkförändringar, de flesta inom professionen ägnar sig åt samma sak. Sbråk, talesperson för högljutt klagande språkpoliser, kan kverulera och morra ohämmat som de utan ansvar plägar göra.

Men: kors i taket! I sin senaste krönika beskriver AS det faktum att Sveriges Radio ofta lämnar sina åhörare i sticket när engelska inslag inte översätts, SR tycks utgå ”från att publiken är tvåspråkig”. Kan inte påminna mig att AS tidigare tagit mediepublikens parti med sån fermitet.

Nu gällde det uppenbart långa avsnitt på engelska, men i bloggen fortsätter det fleråriga, rudimentära och banala gnällandet på enstaka ord som beter sig lika invasivt som diverse växter, krabbor och mördarsniglar. I går citerades en rubrik med verbet ”sprinkla” i. Det är något intressant över detta ord: ”sprinkler” är de flesta bekanta med, och det markeras inte heller av stavningsprogrammet, vilket däremot ”sprinkla” gör.

Kollar med de tre stora ordböckerna. Varken SAOL eller SO har med ”sprinkla”, men det har SAOB. Här ligger den egentligen äldsta ordboken först med ett verb som ännu inte hunnit in i de ”nyare”. ”Sprinkler” som tekniskt fenomen, vattenspridaren, togs in redan i slutet av 1800-talet! Eftersom de senare delarna av SAOB färdigställts i modern tid har de alltså hunnit före SAOL och SO. Sprinkla som verb har kanske fått ett uppsving kring allt man ”toppar” mat med numera: i dagstidningsdatabasen hos KB hittar man mängder av sprinklad sås etc. Men även nötter, bär och annat fast material sprinklas trots att strössla redan finns. Och sprinkling kräver väl något flytande?

"Strössla", med sitt tyska ursprung, kommer att försvinna, och ord som föredras framöver är de med engelskt ursprung (längre tillbaka latin, för all del). Så är det bara, kan man konstatera uppgivet. Men det känns ändå lite larvigt att folk säger och skriver ”hacks” i stället för ”tips”. Såvitt man begriper kommer de från samma språk och betecknar samma sak.

lördag 29 november 2025

Det kan börja med korv och via revylåtar hamna i en sprinkler

Även när det gäller egna modersmålet kan folk få för sig felaktigheter vad gäller innebörd och uttal. I min familj fanns en person som vägrade säga kaviar, och envisades med sitt ”kavier”. Hur mycket omgivningen än försökte korrigera gick det inte, kaviern satt fast.

Själv trodde jag in i vuxen ålder att det hette ”urskuldra sig”: ett intressant slags fel där hjärnan slagit in på räls efter ordet ”skuldra”. Liknande uttalsfel av typen folketymologi fanns hos en komiker/manusförfattare som i ett radioprogram häromdagen sa ”tjäna storkorvan”.

Korv låter ju som ett ord, och är det också! Och vad ska man begripa av ”storkova”? För äldre är ”kova” ett begrepp, särskilt storkovan, förstås. Känd är även låten ”Kovan kommer, kovan går (lycklig den som kovan får). Revyvisan från år 1900 åker möjligen en lite hädisk snålskjuts på Gud som haver barnen kärs ”lyckan kommer, lyckan går…” Men det är inte till att ge sig sjutton på, hur språket användes för 125 år sen finns inte många vittnen till längre.

F ö ska man vara uppmärksam vid googlandet av urgamla saker, skriver man ”kovan kommer, kovan går” får man bl a upplysningen att det är en ”låt av Tomas Blank”, född 1956. Upphovsman är egentligen Emil Norlander (född 1865), journalist och författare till revyer/
revykupletter. Han skrev visan om kovan till Stockholmsrevyn Den förgyllda lergöken, 1900.

Men vad är då en kova? SAOB säger att ordet möjligen kommer av finska kova, hård, klingande, användt i den på finska avfattade valörangivelse (t. ex. Kolme Kowaa Riikin Daleria, tre riksdaler specie) som jämte den svenska valöruppgiften förekom på vissa av svenska riksbankens transportsedlar från 1777 till ett stycke in på 1800-talet.

Historien försvinner i en rasande takt, kvar med oss finns bara nuet, och knappt det, allt ska ”ligga i framkant” sen ett par decennier tillbaka. Vill avsluta med en frejdig rubrik från DN. Inte för att den passar in med full logik på dagens epistel, men nog låter den användbar ändå: ”Det blir pannkaka om du börjar sprinkla AI på allting”.

fredag 28 november 2025

Föregripande och profylaktiskt om sånt som är rätt upp i plytet

Om ”säga saker till folks ansikten” låter knäppt, är inte den kortare frasen ”in your face” mycket bättre. Egentligen borde inte framtiden föregripas in absurdum, det är ännu svårt att finna några exempel på svenska, men de ligger säkert i stöpsleven. Båda ”ansikts-uttrycken” är säkerligen användbara på engelska, men se dem som bra prov på att idiomatiska uttryck i ett språk inte bör översättas till ett annat.

Det här inlägget är alltså profylaktiskt. Protestera om någon plötsligt säger ”i ditt ansikte”! Cambridge Dictionary kallar “in your face” ett idiom som betyder “chockerande och irriterande på sätt som är svårt att ignorera”! Som exempel anges en beskrivning av en särskild dansmusik ”that is aggressive, sexy, and in your face”. Konstigt, men ändå.

Lexikonet ger även en variant som uppträder som adjektiv, då skriven med bindestreck: ”in-your-face”. Bland många exempel som ges finns ”He had an in-your-face hockey style”. Det här är ett sätt att uttrycka sig på som vi inte har, i alla fall är det obekant för mig. Det skulle kunna beskrivas som ”påträngande, besvärande, aggressivt, övertydligt”, men snart kommer svenskar att säga, alternativt få höra, att saker är ”i-ditt-ansikte”.

Nyss sa en av spanarna i radioprogrammet med samma namn följande: ”så långt så gott”. Sannerligen intressant. Folk säger ibland ”men so far so good”, som om det vore svenska. Jag hör till dem och blir sur på mig själv när det händer. Översatt låter det minst lika främmande. Men uppenbarligen finns ett behov av att uttrycka saken på det viset: sånt kan man grubbla ihjäl sig av. Vi MÅSTE rimligen ha kunnat trycka dit en liten fras med samma innehåll även förr. Kanske något i stil med ”men hittills är det lugnt" eller "så här långt har det funkat”. Medge att det är intressant! Men det finns många som tycker att ens tankar låter lite over the top. Överdrivna, m a o.

torsdag 27 november 2025

Idiomatiska uttryck som låter idiotiska när de direktöversätts

Intressant vore att höra något om vad språkvetare anser om det snabba vittrandet av svenskan. Det räcker inte att säga sitt eviga ”språk förändras” när detta sker med en takt som modersmålstalare inte längre kan förväntas hänga med i. För att inte tala om dem från andra länder som vill/bör lära sig svenska. Vilken grammatik ska de få förmedlad, vilket ordförråd?

Bloggens exempel ur verkligheten är inte bara enstaka nedslag av en rubbad språkpolis, de är ett faktum. Eller så är denna polis sjuk i huvet, som ungdomen säger. I dag tas fraser med ett enda huvudord upp. Det har som ofta att göra med idiomatiska uttryck som inte går att ordagrant byta ut mellan språk. Huvudordet är ”ansikte”.

I en intervju talade en regissör om villkor för teatern, om olika sätt att gestalta klassiska pjäser, ”i en tid som är så upp i ansiktet på en”. Några engelska uttryck med ordet ansikte, ”face” i, låter märkliga när de översätts direkt. Att de ändå används i hög grad beror givetvis på att vi hör så mycket engelska, och konsumerar, som det heter, så mycket underhållning på det språket, att det inte är främmande att nu se och höra de slags direktöversättningar vi förr skrattade åt.

Då gick ofta den sortens skämt åt andra hållet, innan svenskar blivit lika ”tvåspråkiga” (läs: halvspråkiga) som nu. Ett exempel var ”she sat at the window and looked at the stars” som blev “hon satt i fönstret och lockade på stararna”. Trädgårdsmästare blev ”treegardenmaster”. Så skämtades då. När det nu låter lika konstigt, fast i motsatt riktning, reagerar inte folk, inte de yngre, i alla fall. Vilket i sin tur beror på att de inte lärt sig svenska, hur infödda de än är.

Regissörens utsaga om en tid som är så upp i ansiktet på en, är tydligt stulet, rakt av, som man säger idag, Och ”rakt” är ett av svaren på vad man i stället kan säga som svensk: ”en tid som kastas rakt i ansiktet på en, som man får slängd i ansiktet”. Regissören menar förstås att vi utsätts för kaskader av information och intryck. Många kanske inte skulle använda ”kastas i ansiktet”, utan andra, men mer svenska, uttryckssätt.

Det finns redan (och kommer att komma fler) liknande horrörer som ”han sa det till mitt ansikte”. Vääääldigt märkligt sagt av en svensk till en svensk (till en svensks ansikte, hehe). Engelska frasen lyder: “say something to someone’s face”. Lexikonet Merriam-Webster har med exemplet: ”If you have something to say about me, say it to my face”. En svensk med självaktning borde uttrycka det så här: ”Om du har nåt att säga om mig, säg det då direkt till mig”. Det finns fler ansiktsfraser, men de får räcka så länge.

onsdag 26 november 2025

Kvinnliga artister: från revybalett till ensamt* ålande i för lite kläder

 Från de tidiga förebilderna inom underklädesuppträdanden, affisch från 1890 av Toulouse-Lautrec. Wikipedia 
  
Får man saker på hjärnan stannar de – det är väl f ö vad ”få på hjärnan” betyder? Gårdagens ”kvart över elva, halv tolv” häftade fast sig. Ytterligare fenomen från förr dyker upp, gammal reklam, tex. En halstablett trallades fram med samma trudelutt, antagligen var det 50-tal och några år framåt. ”Hälsan för halsen – Bronzol” såldes med ”kvart över elva, halv tolv”-melodin och sitter ännu som berget i äldres minne. Tillsammans med andra reklamsloganer.

Bronzol-låten sjöngs av Owe Thörnqvist. Förutom detta såldes den även på vanligt sätt med hjälp av kvinnokött. Ett par våpiga flickor i baddräkt dansade runt OT och fyllde i sången med späda röster (reklamen finns på Youtube). Musiker och sångaren själv har, också på vanligt sätt, kläder från topp till tå.

När man ser det här nu kan man lägga märke till en intressant sak (som inte har med språk eller melodier att göra). På den tiden hörde de ”lättklädda” flickorna vanligen till baletter, medan artisterna själva var mer påklädda. De manliga hade ju heltäckande klädsel, förstås.

I vår tid uppträder även enskilda sångare/artister av kvinnligt kön i så lite kläder som möjligt. Det är väl som optimisterna menar ett tydligt fall framåt, för alla kan ju "klä sig som de vill" och de här artisterna har trosor eller baddräkt (body, heter det nog) som arbetskläder. Kvinnorna fortsätter i EXAKT samma tradition som alltid, t o m mer avklädda än förr.

”Du vill säkert att även män sjunger och agerar utan kläder”, säger de trögtänkta belackarna. Men hör då på en otidsenlig synpunkt: att artister har kläder på sig känns respektfullt inför publiken. Man kan också anta att de som tycker om att gå på konserter gillar att lyssna på sången och musiken utan inslag av pornografiska koreografier.


*”Ensamt ålande” är inte alltid förhanden, en hel skock lika oklädda kvinnor som artisten brukar också ingå i samma koreografi som nämndes i inlägget. 

tisdag 25 november 2025

Ett frisörbesök kan vara vad världens kortaste melodi handlar om

Det är ingen idé att få dåndimpen av ungdomar (eller andra, för den delen) som på världens alla sociala medier gör en stor sak av att säga "6 7" och vifta med händerna: ibland måste man vänja sig. Snart är det som bekant någon annan skojighet utan grund, orsak eller mening som ljuder ur det stora rör vi kommunicerar genom runt jorden.

Men det fick mig att tänka på sånt folk sagt i alla tider (i alla fall de man själv minns…) och som inte heller har någon koppling till just något – ungefär som med gårdagsinläggets ”6 7”. Det uttryck som hoppade upp ur årtiondena (århundradena?) var alltså ”kvart över elva, halv tolv!”

På nätet finns försök att förklara frasen: den verkar ha startat med en amerikansk låt, At a Darktown Cakewalk (1899), med den snärtiga ”melodin” inledningsvis. Den kan (globalt?) funka som  dörrknackningssignal, vi är många som knackat eller på annat sätt använt den.

Intressant nog finns ett ”samtal” i den: ”halv tolv” är på något sätt ett ”svar” till ”kvart över elva”. Musikerskojproppar har avslutat melodier efter de första fem ”stavelserna” och utelämnat de ”svarande” två sista: en rolig effekt, förstås.

Den vanligaste amerikanska motsvarigheten (originalet, kanske) går så här: "Shave and a haircut, two bits". En youtubare kallade den ”kortaste låten i världen”. Den amerikanska texten handlar om frisörer, barberare. ”Rakning och hårklippning”, lyder första delen, ”two bits” lär innebära ”två 25-centare”. Det har säkert lika mycket att göra med melodisnutten som våra klockslag, d v s ingenting alls.

Frågan i dag är om det poänglösa ”6 7” kommer att leva lika länge som ”vårt” säkert lika meningslösa ”kvart över elva, halv tolv”. Förmodligen inte, den här sortens nonsens (som folk dock gillar) måste nog utsättas för äldre tiders muntliga tradering, vilken försvunnit all världens väg ihop med den konstgjorda intelligens som ofta känns mindre "smart" än vår naturliga dum- eller medelmåttighet.

måndag 24 november 2025

Andra roliga (?) grejer från den globala multihumorismens bas

Intigheten har fått många synonymer. Den senaste jag hört är följande mem: ”6 7”. Om det nu ens kvalar in som mem – stort har det i alla fall blivit. Wikipedias definition av mem lyder (skrev det visst för några veckor sen):

Internetfenomen, i vardagligt tal mem (utt: meːm) eller meme (engelskt utt: [mi:m]), är ett kulturellt uttryck som sprids via internet, framför allt genom sociala medier. Internetmemer kan anta många olika former såsom bilder, videor, GIF:ar och annat viralt innehåll.


Återigen är det P1:s Spanarna som sätter en på spåret, programmet lever oftast upp till förväntningarna. Det senaste stora memet är, berättade en spanare, 6 7. De övriga deltagarna satt mållösa, jag kollade nätet. Engelska Wikipedia (texten finns ännu inte på svenska, tyvärr) beskriver fenomenet:

6-7 (pronounced "six seven"; also written as 67, 6 7, and 6, 7) is an Internet meme and slang term that emerged in 2025 on TikTok and Instagram Reels. It has no fixed meaning 

En av bloggens informanter, P, blir lite nervös när ord, fraser eller ett par siffror som nätet är fullt av, inte har någon särskild betydelse. Undrande kan som Wikipedia föreslår googla 67, 6 7, eller 6, 7 och se jätteintresset för det som ev kan kommer ur en låt, men ändå inget betyder.
 
Generationskamrater fnyser och säger att de inte bryr sig alls. Själv är jag faktiskt intresserad av hur långt folk går, och når, utanför det som varit kända mänskliga sfärer. Nu bidrar jag förstås till Det Intigas spridning. Å andra sidan, kan det slå en: vad betyder egentligen ”kvart över elva, halv tolv”?

Ytterligare en sak: AI-översikten som man vanligen bör undvika, är nästan gullig i sitt samlade kunnande kring vad ordet "mem" betyder:

"Mem" kan syfta på en internetkulturfenomen (internetmeme), den trettonde bokstaven i det hebreiska alfabetet, en ort och ett slott i Östergötland, eller en konstnärs signatur.