Även rutinerade reportrar säger sånt som ”han HAR kommit tillbaka” eller ”i dag ÄR vädret soligt och varmt”. Man har nu hört det så ofta att ens motstånd kvaddas. Konsten att läsa och betona är gådd, inget snack om saken: Man får hoppas att framtida människor förstår vad DE menar och ANDRA säger.
Å andra sidan kan feluppfattade ord eller knasbetoning vara lite kul när det avviker från det vanliga. Informanten M berättade om en sportkommentators annorlunda uttal av ”lekamen”.
I stället för att betona a-et, sa hen ordet som i (av mig konstruerade och konstiga) meningen ”ska vi leka män”. Som lyteskomik är detta ganska milt – och hur många av oss har inte gått nästan en hel livstid och uttalat ord fel? Andra vanliga feluppfattningar gäller naturligtvis och
i många fall utländska glosor. Nyligen har jag hört såväl ”skepcism” som ”autentism”.
Och hör nu här, för såååå noga kan man inte vara: att även vana uppläsare stakar sig på sådana ord är förståeligt. Söker man på nätet efter ”skepcism” finner man det bland akademiska texter och renommerade tidskrifter. Ja, det heter alltså ”skepticism” Och visst låter det som en stavelse för mycket!?
Vad gäller det felaktiga ”autentism” existerar ingen -ism i ordet, substantivet är ”autenticitet” och adjektivet ”autentisk”, vilket låter bra för en svensk, precis som ”skeptisk”. För att förstå ordens ursprung och svenska uttal bör man nog vara en baddare på latin och/eller grekiska.
Och på tal om det har några av Österrikes mer prominenta författare, konstnärer och forskare protesterat mot att regeringen vill skära ner på latinundervisningen i det som motsvarar svenskt gymnasium – till förmån för AI-kunskap! De som skrivit under protesten anser att det utgör "en fundamental attack mot den intellektuella substansen i vårt utbildningssystem".
Så kan en slipsten också dras. Fast förgäves, förstås, som i fallet med dagens övriga slipstenar.
Och hör nu här, för såååå noga kan man inte vara: att även vana uppläsare stakar sig på sådana ord är förståeligt. Söker man på nätet efter ”skepcism” finner man det bland akademiska texter och renommerade tidskrifter. Ja, det heter alltså ”skepticism” Och visst låter det som en stavelse för mycket!?
Vad gäller det felaktiga ”autentism” existerar ingen -ism i ordet, substantivet är ”autenticitet” och adjektivet ”autentisk”, vilket låter bra för en svensk, precis som ”skeptisk”. För att förstå ordens ursprung och svenska uttal bör man nog vara en baddare på latin och/eller grekiska.
Och på tal om det har några av Österrikes mer prominenta författare, konstnärer och forskare protesterat mot att regeringen vill skära ner på latinundervisningen i det som motsvarar svenskt gymnasium – till förmån för AI-kunskap! De som skrivit under protesten anser att det utgör "en fundamental attack mot den intellektuella substansen i vårt utbildningssystem".
Så kan en slipsten också dras. Fast förgäves, förstås, som i fallet med dagens övriga slipstenar.