Saken är biff alldeles för många gånger i samtal som förs idag

Det är sällan jobbigt att sitta här och bli arg över språkets farvälföreställning. Men ens kamrater kan bli förvånade: ”Att du orkar bry dig”, säger de. Om sanningen ska fram börjar det kännas lite tärande. Geisten från bloggens första år (startade i mars 2017) har naggats i kanterna.

Visserligen har det blivit löjligt enkelt att höra, läsa och skriva ner alla möjliga språkproblem, men när mängden knasigheter – framför allt olika varianter av engelsk påverkan – svämmat över alla bräddar, försvinner en del av ens motivation. I ett vanligt radio- eller tv-program kommer hälften (kanske en liten överdrift) av de ord som används från engelska.

Bild Sergey Kotenev, Unsplash

Inneord kan vara en passande beteckning, för många av dem har karaktären av modeord, precis som modet existerar de en tid för att sen försvinna. Värst av allt är att de uttalas så självklart – som om ALLA borde förstå dem. Ett välkänt exempel på senare tid är att "ha en beef" med någon. Om ordet skriver Wikipedia (jag använder mig inte av AI-översikten trots att den nästan alltid hamnar överst bland träffarna):

Beef (sv. "biff") avser inom hiphopkulturen ett bråk, gräl eller någon form av oenighet mellan olika personer eller grupper. Mest känd är det så kallade "West-East Coast War i början och mitten av 1990-talet mellan Death Row Records och Bad Boy Entertainment där 2Pac och The Notorious B.I.G var frontfigurer, vilket ledde till dödsfall.

Det här är förmodligen ett ”vanligt” ursprung för många av de ord som används på ett självklart sätt i modern tv-, radio- och tidningssvenska. Detta slags tankar slår tillfälligt ner ens humör en vanlig dag i februari.