De flesta på jorden förstår inte varandra. Kan datorer fixa det?

”De flesta på jorden förstår inte varandra. I 60 år har tekniker försökt lösa språkförbistringen med datorer. Problemet är att det inte går.” Så inleds en artikel med titeln ”Varför blir Google Translate inte bättre?” införd (2015) i online-tidskriften Di Digital som är en del av Dagens industri. Längre ner konstateras att översättandet av en roman är ”mer komplicerat för en dator än att styra ett kärnkraftverk”.

Sedan ett antal decennier tillbaka finns, som de flesta inser, mängder av digitalt lagrade texter. I en översättningsmodell (den Google Translate bygger på) lät man ”en algoritm få tillgång till extremt mycket skriven text på två språk”. Detta utgjorde i sin tur underlag ”för att göra bra gissningar” av, och översättningen ”sker mening för mening och ju mer text det finns att tillgå desto bättre blir gissningarna”.

”Algoritmen”, skriver artikelförfattaren Viktor Ström, ”väljer den översättning som har högst sannolikhet att vara rätt. Ändå blir det inte sällan fel”. Anna Sågvall Hein, professor emerita i datorlingvistik vid Uppsala universitet, säger (jag påminner om att texten skrevs 2015) att Google Translate använts så mycket att webben blivit full av dåliga maskinöversättningar och ”de översättningarna förs sedan in i systemet igen och programmet lär sig då från felaktiga texter. Felen blir självförstärkande”. Hon anser också att det finns en ”gräns för hur långt ett statistiskt verktyg kan komma”.

Artikeln slutar i moll: ”Någon lösning för perfekt översättning syns ännu inte vid horisonten”. Men det var alltså fem år sedan ovanstående skrevs, och nu är uppgiften för sbråkmakaren att ta reda på hur det går i dag för maskinöversättarbranschen.

De kommer att ta mig bort haha, hoho hihi, till den roliga gården

Hur går det till när gårdagens exempelord ”hjärtgripande” i Google Translate blir ”cardiac arrest”? Antagligen så:här: GT ”vet” att svenska har en mängd sammansatta ord som får särskrivna varianter på engelska. ”Säkerhetsbälte”, t ex, översätter GT korrekt till ”seat belt”.

Men vid hjärtgripande blir det stopp. GT, som måste vara berett på att det även här kan handla om ett ord som särskrivs på engelska, har att välja mellan något på ”heart” eller ”cardiac”. Nu är det mycket sällan något har med ”cardiac” att göra på svenska – om det inte handlar om ett medicinskt ord som ”kardiolog”, hjärtläkare. Beträffande ordets andra del, ”gripande”, tolkar GT det som samma ord som också kan innebära ”arrestera”.

Nu finns det gränser för hur mycket man orkar gräva, men ”arrestera” går som mycket annat tillbaka på latin. SAOB ger synonymer som ”hejda, kvarhålla, uppehålla”. Franska ”arrêter” betyder ”sluta, stanna, stoppa, arrestera”.

Skriver man ”hjärtgripande” i GT är det ett obekant ord för översättningsverktyget som däremot svarar rätt för ”hjärtstopp” på engelska: ”cardiac arrest”. Ingen jag känner är bekant med svenska ”hjärtgripande”, medan folk har hört ”hjärtknipande”. Där har GT lite mer på fötter och svarar ”heartwarming”.

Det går inte att maskinöversätta språk, så det är ingen idé att bli ilsken på GT. Men riktigt fundersam blir man av det faktum att SAOL i sin senaste upplaga (2015) tagit med det underliga ”hjärtevärmande”. Ordet finns i den större SAOB, med belägg från slutet av 1800-talet. Sen existerar det inte i någon av ordlistorna – till för fem år sen!

Svenska Akademien m fl språkvårdare tycks arbeta i samma riktning som de digitala algoritmerna: i första steget knådar man om svenskan till en översatt engelska. Sen blir det ingen match att översätta via verktyg som GT. I det långa loppet dör på det här viset inte bara svenska utan alla språk. Engelska blir ett andefattigt huvudspråk och resten dialekter.

Eller så har man drabbats av konspirationstänkande och riskerar att bli arresterad, eller satt på dårhus. Som i  Napoleon XIV:s tidiga raplåt ”They're coming to take me away”.

Ingen medicinsk fråga, men man undrar: griper eller kniper det?

Eftersom språket nu befinner sig i ett helt annat läge än det som användes för bara något decennium sedan blir man osäker allt oftare: Va? Kan man säga så? Dessa båda frågor ställer jag mig dagligen. Det är uppenbart att många tycker att det inte spelar så stor roll. Och själv blir man sedd som rättshaverist. Men om rättshaveristen själv får uttrycka något om detta faktum så kan det t ex ske på franska:à la bonne heure – låt gå för det, då!

Det dök upp ett av de ord som låter underliga (och som säkert behandlats förr i denna blogg): ”Se skådespelaren NN i detta hjärtgripande drama”. I SAOL fanns inte ordet i 1973 års upplaga, därefter började det dyka upp, men undertecknads känsla av ”hjärtgripande” griper inte direkt tag om hjärtat, snarare skrynklar det till hjärnan.

Det är nåt skumt med detta, ordet ”gripande” för något ”rörande” finns ju redan. Och räcker väl? Lika konstigt är ett ord som inte hör till dem jag  använder (någonsin): ”hjärtknipande”.

Vara hur det vill med detta gripande och knipande, en riktigt rolig sak inträffar om man i Google Translate (varning för det verktyget i allmänhet!) skriver ordet ”hjärtgripande” och vill ha översatt till engelska. GT ger då ”cardiac arrest”, vilket är ett begrepp för det allvarligare tillståndet ”hjärtstopp”. Och nu blir det riktigt gripande: arrestera någon är ju detsamma som att gripa vederbörande.

Hur man ska greppa (det är ingen ände på skämten) de här uppgifterna är frågan och säkert inte gjort i en handvändning. Läsaren får ge sig till tåls till morgondagen.

Det är vare sig nödvändigt att segla eller härma sina barn

Att intressera sig för verb på -era kan vara något att syssla med i åratal framåt om viruset blir långvarigt. Börjar man undra över hur många -era-verb man kan komma på kan det låta: ”resonera, parkera, promenera, jonglera, navigera” (hejda mig, någon…)

Många av dem (dock inte alla!) överensstämmer med tyska verb som slutar på -ieren. För romanska språk kan motsvarigheten (hos exempelvis italienska), bli verbslut på -ire, -are,-ere. Nu tänker kanske någon på latinska uttryck som kommit till en genom åren: ”navigare necesse est”. Är man sjöintresserad och tycker att det låter tjusigt kan man googla uttrycket och söka hos sidan ”faktoider” så blir man av med ytterligare en illusion i raden av dem som rykt förr.

Projektet med -era går åt helsike för långt, både åt sidan och bakåt språkmässigt. Bättre då att hålla sig till det egna gnället om dagens engelska modeord, där vi har massor i -erakategorin. I går konstaterades att "dedikerad" finns, men icke verbet "dedikera". Jo, i betydelsen ”tillägna” finns ordet, men stavas då (SAOL) med c som uttalas som k. Eller för all del, inte av alla. Sätt inte igång jättegamla latinkunniga människor på detta, de kan komma att bli lika mångordiga som undertecknad, och då angående c-ets uttal i latin.

Ett annat numera vanligt -era-verb är ”indikera” som verkar glida ur sina tidigare mer tekniska områden. ”An­ge, på­visa före­komst av ngt”, så beskrivs innebörden i SAOL (2015), som dock ger ytterligare en: ”antyda”. Det är en nylig förändring. I 2006 års upplaga finns den inte med.

Och om man googlar detta ord (engelska "indicate" har länge betytt "antyda") kan man finna ”Han indikerade att det kan bli lättnader”. Eller det töntiga ”Han indikerade att hon skulle puffa till kuddarna han vilade mot”. Det senare är ur en bok översatt från engelska. Det är framför allt underhållningsvärlden (böcker, filmer, tv-serier) som kommer att få yngre människor att tala en annan svenska än sina far- och morföräldrar. Barnens föräldrar har delvis vuxit upp med det här. Dessutom härmar de barnen i allt (kolla kläderna!), för att hänga med, antagligen. I äldre tider var det barnen som lärde av föräldrarna. Det här kommer att bli kul.

Konstigt att man längtar bort nån gång? Till trastens glada sång?

Ingen tvingar mig att skriva här. Fast jo, något av ett inre tvång finns det nog. Ett par av läsarna antyder att det måste röra sig om en diagnos av någon form. Kanhända det, ja, man ser så mycket underligt omkring sig och denna blogg är en av konstigheterna.

Det går att bli hur inkrökt som helst. Det är väl f ö en del av coronaeffekten. Och nu noterar jag att jag nyss skrev ordet "antyder" och då måste här till en sån där inkrökt utvikning. Verbet antyda kommer att tas upp i morgon (eller så), men då i en annan form. För riktigt färdigt var det inte med verben på -era (se gårdagens dedicera).

Men även de mest språkdedikerade kan få nog av hela skiten och utbrista ”oh, give me a break” på främmande språk. Man skulle även kunna ropa ”oh give me a brake”, vilket möjligen är (långsökt humoristiskt) ett uttryck för samma sak.

Men ett par små fina kommentarer ur radion ska ändå återges. När jag hör den typen av yttranden kommer tanken osökt: Vad i h-e hade en radiolyssnare 1956 eller 1987 tänkt om språket? Men nu är det 2020 och ingen pratar längre töntigt. Här följer lite nyspråk.

Journalist: Den här reportern har fått en unik access till statsministern

Politiker: Jag kände till att industrin har efterfrågat en plattform

Själv efterfrågar man likaså access till en plattform. Exempelvis en bekväm säng och så något lugnande på nattduksbordet bredvid.

Ett förslag från en riktigt dedikerad sbråkbloggare: låt oss slå vad!

Javisst ja, från igår, uttrycket ”rulla ut”! Jag gav ingen svensk översättning så där som jag brukar, man skulle kunna tro att det, exempelvis, handlar om gräsmattor man köper per rulle. Men nu i dag läste jag om ett test (det handlar om viruset, förstås) som snart ”kan rullas ut”.

Antagligen är detta bildliga uttryck inte jättegammalt på engelska heller (det finns både som substantiv, ”a rollout” och partikelverb ”roll out”). Och en mängd engelsktalande skrattar åt vad de själva kallar corporate bull shit, som f a används inom affärsvärlden*.

Det prima lexikonet Merriam-Webster förklarar ”roll out” så här: to introduce (something, such as a new product) especially for widespread sale to the public. Alltså kan verbet översättas med ”introducera, presentera, införa” eller varför inte ”lansera”?

Och när vi ändå är inne på den stora mängd verb som slutar på -era kommer här ytterligare exempel ur dagens medieskörd: En mäklarfirma säger i sin annons att den har ”dedikerade mäklare” som tar hand om kunderna. Det här är ett adjektiv skapat till verbet "dedikera" som, hör och häpna, egentligen inte finns i de två moderna ordböckerna, SAOB och SO, på den användbara sidan svenska.se/tre

”Dedikerad” finns med, och ges synonymen ”hängiven”. Verbet "dedicera", stavat med c, har innebörden ”tillägna”. Så har det brukat heta: att man dedicerade, tillägnade, någon något. Böcker, t ex, följande kan stå på försättsbladet: ”Till Bertil från författaren”.

Ett och samma ord egentligen men med gamla respektive nya betydelser. "Hängiven", som sagt, ett välkänt svenskt ord, kan sägas vara synonymt med ”trogen, entusiastisk, engagerad, uppslukad av något”.

Ska vi slå vad om vilket ord som ska vara det enda att överleva i svenskan?

* Mot bloggens van hänvisas här till en brutal amerikansk komiker på irländsk bullshit-sida: https://sociable.co/business/corporate-bullshit/

Det är antagligen mycket skojigare att rulla hatt än att äta den!

Måste väl anses naiv och nästan efterbliven, men undertecknad gör ännu misstaget att tro att de personer som arbetar i kultursfärer ska ha ett förhållningssätt som utesluter de värsta anglicismerna. Alltså: inte tala som managementkonsulter.

Ansvarig för Bokmässan detta pandemiår, då mycket av planering kastas om eller bort, säger: ”min utgångspunkt är att vi behöver se förändrade restriktioner om vi ska rulla ut plan A”. 

”Rulla ut plan A?” Jodå, visst förstår jag vad som sägs, men det är engelska. Plan A (samt B, C och hur många nu folk kan få till) sitter nog redan inristade i svenskar. Jag vet inget om dessa bokstavsplaneringsuttryck, men jag skulle kunna äta upp min hatt om de visade sig vara svenska. Egentligen. Förmodligen har man förr i världen sagt ”ursprungsplan” och ”alternativ plan”.  

Det är inte bara mässgeneraler som rullar grejer: ”Också i Danmark vill man rulla tillbaka kontrollerna som infördes till följd av coronavirusets spridning”. Man skulle kunna översätta ”rulla tillbaka” i sömnen. Naturligtvis kommer det från ”roll back”. Jag fick lyssna en gång till på detta citat ur ett radioinslag för att begripa sammanhanget. 

Rulla tillbaka betyder alltså ”dra tillbaka”. Under ett par sekunder uppfattade jag ”rulla tillbaka” som ”återinföra”, motsatsen till vad som avsågs, alltså.

Antagligen är jag bara korkad.