De flesta ord på mis- eller miss- beskriver sånt man inte gillar

Ber hundra gånger om tusen (jo, jag skämtar på så fånigt sätt), men det var lätt att fastna bland misstagen, misstänksamheten och missmodet. Däremot fanns inte missinformationen (se gårdagsinlägget) i någon ordbok, som sagt. 

Fast, och nu blir det kuligt, i SAOB existerar ordet ”misskriva”, ni vet ett sånt som egentligen har tre s (ett gammalt liknande exempel är natt-tupp) och även kan se ut så här: miss-skriva. Men för de flesta av oss känns det väl lite främmande? Eller vad vet jag, förresten, som hör främmande språkgrejer varenda dag. 

 Missmys: enda icke-dåliga ordet på miss-

Går man till den amerikanska Merriam-Webster Dictionary, en av mina favoriter, så finns ordet ”miswrite”. Dock tas det inte upp i somliga brittiska online-ordböcker. Hm.

 
I den amerikanska anges även att ordet är känt sedan 1300-talet och i SAOB anges belägg för "misskriva" från 1593 till 1934. Här ett exempel från 1846: ”Det är möjligt, att Marullus är misskrifvet för Marcellus”. 

 
M-W har förstås samma betydelse: ”skriva fel”, helt simpelt, som inte nödvändigtvis är samma sak som ”stava fel”! Ett (kanske alltför) snabbt skummande av nätet visar att ordet inte heller används flitigt av 1) nutidsmänniskor eller 2) dem med engelska som modersmål. 

Men håll med om att det är som gjort för att trycka in i SAOL, där man är pigg på förändringar.