Inte bara platsen spelar sanningens dragspel, det gör även tiden

Nej, de två orden ”smart” respektive ”dum” som förutskickats en genomtröskning (gårdagens inlägg) får ligga till sig lite. Begreppen hör till de svåraste, trots sin yttre enkelhet. Men, som Jan Hammarlund sjöng i en annan värld: ”Det är det enklaste som är det svåraste” (med originaltext av Bertolt Brecht).

Se där stötte man genast på ett problem. Sången heter Gedanken über die rote Fahne, Tankar om den röda fanan, en flagga som är ett rött skynke (förlåt) för många. Kanske mer än på länge, men jag är ingen politisk analytiker.

Ideologier passar ofta bättre på papper än i människornas händer: en evig sanning. Och här går man ut på än mer sank mark: vad är sanning? Och lögn?

 

Bild: Henry Doktorski, Wikipedia

Författaren m m Carl-Johan Malmberg skrev häromsistens en s k understreckare i SvD där han resonerade om de två motsatsparen – eller ja, hur mycket motsats är de egentligen? De ser olika ut för olika människor – se där en självklarhet till!

C-J M kallade sin text för en ”utställning” av egna tankar kring de två begreppen. Där ingick ett citat av författaren T S Eliot (1888–1965): ”provinsialismen i tiden”. En så bra beskrivning, den lånar jag utan prut.

Den lägger en ytterligare dimension till det oftare citerade ”Det, som är sanning i Berlin och Jena, är bara dåligt skämt i Heidelberg” (Fröding, Gitarr och dragharmonika).