Heter det manuell fisk, misstänkta flyktbilar och troliga kvarlevor?

Annonsspråket har väl alltid varit i en klass för sig. Ofta blir det roligt, men ibland vet man inte riktigt varför. En affärskedja lockade med bra pris på tonfisk vilken enligt annonsbladet skulle säljas ”i butiker med manuell fisk”. Tänk på kombinationen ”manuell fisk” ett tag! 

Under tiden skriver jag vidare. Språkkänsla – vad är det för ord egentligen? Ja, det är väl bara att gå till oraklet och ställa frågan. Wikipedia svarar:

Språkkänsla är en intuitiv känsla för vad som är riktig och tilltalande språklig form. Eftersom vår inlärning av modersmålet i stort sett sker omedvetet lär vi oss också att behärska dess grammatiska system, även om vi alls inte kan redogöra för de ”regler” som vi faktiskt följer.

Jaha, det låter enkelt och bra, men på senare tid har jag kunnat konstatera att min ”språkkänsla” inte sammanfaller med så många andras. Ta bara den ”manuella fisken” ovan. Nu inser förstås de flesta att det som avses och är underförstått är ”manuella fiskdisken”.

Men här tänker min alldeles privatpersonliga språkkänsla ändå invända, åtminstone lite. Om inte fisken kan sägas vara manuell, hur kan disken vara det? ”Manuellt arbete”, känns rättare (man kan väl för fanken inte säga att något är ”rättare” än ”rätt”. förresten?)

Tänker lämna över fler såna här okänslor till läsaren att känna efter på. Vad sägs om ”troliga kvarlevor”? (Här avsågs kvarlevor som hittats och troligen härrör från en speciell avlidens).

Och ”misstänkt flyktbil”? (Då menas att en bil som påträffats eller setts är den man misstänker att bovarna flydde i).