Tjoff! Metamorfos för svenskt ord som inte använts på evigheter

Efter de senaste dagarnas kulturmoraliska utfall är det åter dags för innötning av kända käpphästar: ovanliga uttryck eller såna som varit obekanta eller inte funnits, men som folket gjort till sina. Som följd av normal språkförändring, skulle de flesta språkvetare säga. Här följer en sådan slags "utveckling":

”Svensk underrättelsetjänst såg inte kriget komma” – ja, den typen av meningar ser man sannerligen komma numera, i parti och minut, dessutom. Denna översatta fras började användas för ett par decennier sen och är nu på var mans, och även kvinnas, läppar. Tyvärr. Den hade prima svenska motsvarigheter i ”vara beredd/förberedd på” och även ”förutse”.

En till repetitionsirritation är vad en gubbe sa i radio häromdan (vem han nu var): ”Terrorhot är en svår materia”. Man fååår inte tänka: ”Hallå, där gubbtjyv, vet du inte vad materia är?” Det vore inte snällt och så har man väl inte rätt heller, för vid sidan av en gängse (ursäkta den språknationalistiska hållningen) svenska ligger ju engelskan och flyter som en flod. Inte lika trög som i början, nu går det undan.

Wikipedia säger att ”materia (av latinets materia, ämne, material) är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggt av. Den traditionella definitionen av materia är att det är allt som har både massa och volym". Wiktionary ger samma förklaring. 

Av de tre stora ordböckerna skriver SAOL att ordet betyder ”ämne, innehåll”. SO ger ”stoff”. Ingen nämner den överförda betydelse vi fått via engelska ”matter” som, förutom ”våra” fysiska beståndsdelar av universum, sedan länge även betyder ”sak, angelägenhet, fråga”, bl a.

SAOB :s artikel om ordet materia ger en hel massa betydelser, men den som nu i vår tid börjat användas i svenska (”ämne, sak, angelägenhet”) beskrivs så här i artikeln från 1943): ”numera blott någon gång i ålderdomligt språk”. Beläggen för denna ålderdomliga användning sträcker sig mellan ca 1520- och 1920-tal. Tjoff! På 2000-talet genomgår denna ordet materia en metamorfos får då samma innebörd som det engelska. Normal språkförändring?