Svärande smartskallar 2

Rönnbär

Mensa heter en klubb som ägnar sig åt skallmätning. Inte utsidan den här gången, men insidan. Man måste kvala in genom att svara rätt på en massa frågor om vilken konstig figur som ska följa på ett par andra konstiga figurer. Kopplingen kanske är skruvad och svag, men associationerna hoppar iväg till ett citat som tillskrivs Groucho Marx. Han fick inbjudan till en förnäm herrklubb och svarade: "Jag vill inte vara med i en klubb som kan acceptera sådana som mig som medlemmar."

Nu är det ingen fara för min del, Mensa-klubben vill inte ha mig. Mina IQ-tester på nätet, jag har gjort ett antal, har gett ett lika stort antal resultat på mellan 96 och 132. Till min förtvivlan ser jag att det finns flera skalor och då räcker inte ens 132 för att förstå dem. Det test som gav mig 132 började säkert på 130. I vilket fall som helst är det lätt att räkna ut att jag liksom befinner mig bortanför ALLT som den övriga befolkningen uppvisar.

Cromagnonmänniskan hade lite större hjärna än oss men hade säkert ändå inte fått en enda IQ om man mätt henne. Detta gäller miljarder människor som föddes innan alla skolreformer och inte gått i skolan och lärt sig räkna och skriva. Hur många av dem skulle ha kunna räkna ut vilken "nästa bild" ska vara? Egentligen är det ett under att man finns om man betänker alla föregångare (= människor) med taskigt IQ man haft.

(Som jag går på börjar man snart misstänka att jag känner mig kränkt och
hånad av Mensaexistensen...)

Kanske går det att träna upp "nästa-bild-frågorna"?
Några med jättehög IQ är Dolph Lundgren, Madonna och Schwarzenegger.
Det är svårt att smälta. Fan också, men jag kan ju i alla fall och som sagt svära
(se förra inlägget).