Vad som än händer får man ta det härifrån. Eller därifrån

Det var en vacker vårdag när världen åtminstone smålog, som jag hörde någon säga: ”blablabla, och så tar vi det därifrån”.

Jag satt som slagen och insåg att jag just hört den mest filosofiskt rika räcka av ord en människa kan uttala.

I alla lägen: högt uppe på berget, i sängen, på en byväg om våren, vid spisen och mitt i trafikrusningen ”tar jag det därifrån”. Plötsligt insåg jag storheten.

Äh, jag tar det bara härifrån*

Vingslag kändes från tider som hyst stora tänkare i Kina, Mesopotamien och Grekland.

Fylld av ny visdom och en närmast andlig respekt inför alla föregångare och efterkommare som har gjort eller kommer att göra detsamma, upprepade jag ”De tog det också därifrån”.

Tankarna leddes nästan automatiskt vidare: Och tar de det inte därifrån så tar de det härifrån.

Man kan säga det på utländska också: I’ll take it from there (eller here). En global sanning öppnade sig och världen blev förklarad.

* Kersa (konstnärligt begåvad kamrat) tillverkade denne
numera skadade femtioåring som även han skådat ljuset och slutat deppa.