 |
| "En gammal havstrut betraktar stormen Babet i Ystad, 2023". Bild Jonn Leffmann, Wikipedia |
Man är aldrig först på bollen, som en nutida fras lyder – en av många som flyttat från sportvärldens språk in i det vanliga och övergått till att bli ett bildligt uttryck att använda som man vill. Här betyder det att när jag tror mig ha funnit något nytt och unikt, är jag ett par år för sent ute. Men vem skulle kunna hänga med i den språkkarusell som snurrar fortare och fortare?
Det var informanten M som tänkte högt: ”Vad fan menas med en perfekt storm”? Och det kan man verkligen fråga sig. Nog verkar det som att olika ”storheter” blandats i denna sägning, som också är nåt nytt hämtat från engelska, och kan betyda talesätt, ordspråk och uttryck. Om jag nu fattat rätt, ty det är svajigt nu. Kanske är hela språkviddevitten en perfekt storm?
Så här säger modern sakkunskap som Wikipedia (engelska W-varianten men översatt av någon liten gubbe inne i min dator): ”En perfekt storm är en meteorologisk händelse som förvärras av en sällsynt kombination av omständigheter. Termen används i analogi med en ovanligt svår storm som är resultatet av en sällsynt kombination av meteorologiska fenomen”.
Den fenomenable språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson skrev för två år sen (i en språkkrönika i GP) om sin egen förvåning över uttrycket. Han tror sig ha hittat första vågen av denna perfekta storm: ”Uttrycket var flitigt i bruk i rapporter om finanskrisen 2007–2008. Det tycks också vara i samband med den krisen som det började användas i svenska tidningar.”
Vidare säger han att frasen använts så flitigt i engelskspråkiga tidningar att den ”försetts med floskelvarning. Även i Sverige har den kritiserats, men det har inte stoppat användningen, möjligtvis begränsat den”. Det är nödvändigt att citera ännu mer av L-G Andersson, bl a för att han sätter fingret på en kritisk punkt när man utan eftertanke snor uttryck från andra språk:
En språklig detalj i sammanhanget är att det svenska adjektivet perfekt alltid har en positiv betydelse, medan engelskans perfect har vidare användningsmöjligheter genom betydelsen ’fullständigt, helt och hållet’. Ett resonemang kan på engelska beskrivas som ”perfect nonsense”. På svenska heter det ”ren smörja” snarare än ”perfekt smörja”. En sådan detalj bidrar nog till att uttrycket låter ännu konstigare på svenska än på engelska.
