ett ideellt initiativ för att digitalisera äldre nordisk litteratur och göra den fritt tillgänglig över internet. Det grundades i december 1992 av Lars Aronsson och drivs som ett projekt inom studenternas datorförening Lysator vid Linköpings universitet.
Det ni, ett sånt projekt (med k!) går inte av för hackor. Läs hellre Wikipediatexten än få AI-översiktens bjäbbiga slutfråga om man vill veta något mer, vad man väl kan vara intresserad av och om ”jag”, som AI-N säger, ”kan leta vidare efter blablabla”. AI-n låter som en krämare. Ointresserad av slimmade önskningar får jag i alla fall veta att projektet har en amerikansk förebild som heter ”Project Gutenberg”. Där kan man läsa böcker online, gratis. Från The Land of the Free, lämpligt nog.
Vad den här texten egentligen skulle handla om kan vara svårt att lista ut vid det här laget. Skribentens långa inledningar gör att att hen inte kommer fram till huvudämnet. Detta skulle vara tankstreckets användning. Citerar ytterligare några rader från Wikipedia:
Tankstreck [eller pratminus eller halvfyrkantsminus (–) ] är ett skiljetecken. Det liknar bindestrecket (-), men har i svensk text en annan användning. Ett tredje tecken, det långa tankstrecket (—) är inte så vanligt i nutida svensk text, men används till exempel i vissa engelskspråkiga texter.
Ålrajt, ett par vanliga, upplysande rader om själva tecknet. Nu närmar vi oss det svåra: hur detta tecken används. Här kommer förklaringen till de inledande raderna ur Fänriks Ståls sägner, för är det nåt man måste göra, ofta, så är det att tänka på flydda tider. Nu mer från Wikipedia, om hur tankstrecket används:
Tankstreck är ett skiljetecken som används i skrift för att markera paus eller emfas. Det kan ofta användas i stället för kommatecken eller semikolon, för att ge större eftertryck åt det som följer. Tankstrecket används också när man infogar ett parentetiskt inlägg – exempelvis en förklaring eller ett exempel – och vill framhäva detta mer än parenteser eller kommatecken gör.
Det ska bli mer om detta i vår tid så misshandlade skiljetecken, som likt mycket annat saknar innebörd och tanke. Nu är det sen rätt långt tillbaka ytan som räknas och tecknet har blivit till en dekoration – en utfyllnad.
