Svaret kom från en global hobbyplattform jag hade ställt frågor till. Ett utförligt svar – adekvat, tycktes det – kom på sekunden. Mejlet var undertecknat med ett personnamn – ett som såväl kvinnor som män heter. Så småningom gick det upp för den trögtänkta (ja, gissa vem) som insåg att hon nästan satt och fortsättningspladdrade med en AI.
Nu lämnar vi det, sånt här går bara att ta in skedvis. Dockskedvis. Eller heter det dockskedsvis? Stavningskontrollen i Windows är med på båda. Vad händer då om vi skriver brottmål? Och brottsmål? Inga protester. Utom från en själv, som vill påstå att det utan s är rätt.
Rätt och fel kan man som bekant glömma, Men går ändå vidare mot ”brottsmålsadvokat”, som ett nyhetsankare läste. Borde väl vara "brottmålsadvokat"? Jodå, vi var överens. Vad sägs om konjunktursinsats? Eller konjunkturinsats? Grönt ljus för båda, ingen röd understrykning.
Slutligen (och om inte stavningskollen håller med mig går jag bananas (som jag inte fick skriva!)) också följande från en nyhetsuppläsares mun: ”personstågstrafik”. Tack, kära kontroll, det markerades med rött. Alltså: persontågstrafik.
Detta foge-s är ute och jazzar. Reglerna är många, ofta motsägelsefulla. Det tycks dock finnas smådiskussioner i det låglänta språksamtalet: några anser att foge-s-et används mer än det bör. Andra menar att folk tror att detta s är nåt slags genitiv med eventuell påverkan från engelskan.
Ytterligare en tredje grupp påstår att många ser foge-s som ett genitiv-s – vilket i och för sig var fallet i svenskan för flera hundra år sen. Ju mer man frågar desto osäkrare blir man. Vänder man sig till AI har den svar på allt, vilket ändå känns osäkert och skrämmande. Men det är väl inget fel att tälja träskedar i stället för att bry sig?
Skrev frågan på nätet: ”är det bättre att tälja träskedar än bry sig om alla hot från exempelvis AI?” Den omänskliga intelligensen svarar på sätt som kan tolkas 1) lugnande, 2) skrämmande, 3) beskäftigt, 4) helt okej, 5) självklart.
