torsdag 27 augusti 2026

Motsvar låter som ett användbart ord, men varför finns det inte?

Oberoende fortsättning från i går, temat är ”varifrån kommer egentligen dessa konstiga ord som inte finns i svenskan?” Jag har redan skrivit så mänga skämtsamma kommentarer om ordet ostoppbar att det rimligen blir svårt att även kalla denna underliga ordflod ostoppbar.

En nyhetsuppläsare (en van sådan!) berättade häromdagen att Kanada kommit med ett motsvar på Trumps nya, eller vad de kan kallas, tullar. Ett motsvar? Man letar i sin fatabur (som även kan stavas fatbur, vilket låter skojigt) och finner inget motsvar. Inte ens ett vanligt svar. AI, som gärna accepterar det mesta som ”svenska uttryck”, blir så att säga både jakande och nekande i svaret på min fråga huruvida ”motsvar är ett svenskt ord”:

Ja, motsvar är ett svenskt ord, men det används nästan enbart i bestämd form som motsvaret eller i sammansättningar. 
Betydelse: Det betyder något som motsvarar något annat, det vill säga en motsvarighet eller likvärdig del.
Exempel: "Priset är ett motsvar till den höga kvaliteten" eller oftare som "det svenska motsvaret till...".

Utan att vara hundraprocentigt säker (vem törs det?) misstänker jag att AI-översikten snackar skit. ”Motsvar” finns inte i SAOL eller SO. Däremot i SAOB, vars text om ord på ”mot-” skrevs 1945. För sammansättningen ”motsvar” skriver ordboken: ”(†) gensvar, genmäle, svar”. Korset inom parentes är där för att beteckna ”föråldrad betydelse eller användning”. 

Första belägget är från 1740 och sista från 1911. ”Motsvar” var alltså jättegammalt "redan 1945! Vad Kanada kom med var nog en "reaktion, motdrag" eller något jag inte kommer på just nu.