Tegnér är inte den förste (eller siste) att drabbas av mjältsjukan

Uppsidan av Tegnér, eller i alla fall sidan

Först av allt: skriver man ordet ”mjältsjuka” kommer man inte förbi Tegnér. Och därför ska ett stycke ur hans produktion citeras även om det inte är helt klart hur Svenska Akademien skulle ställa sig till att litterär nationalskatt används i mindre seriösa sammanhang!

 
Vad vill mig verkligheten med sin döda,
Sin stumma massa, tryckande och rå?

 
Den tungsinta, svårmodiga och melankoliska dikten ”Mjältsjukan” av Esaias Tegnér är ett stycke med hög språklig och innehållslig täthet som svårligen skulle kunna skrivas, eller som nyspråket kallar det, levereras, av någon av våra samtida. Den uttrycker en sjuk närvaro, typ (nu blev det mer nyspråk).

 
Ledsen, det blir även mer engelska. I en notis i mitt blad sa en politiker: ”vi kommer att få stora uppsidor genom en effektivare organisation”. 

Eftersom ordet ”uppsida” inte finns i någon av de tre stora ordböckerna gav jag mig ut på nätet och hittade en aktietidning som meddelade: ”Våra estimat visar en uppsida på 11% i relation till konsensus för 2022-2023”. Här sitter en dysterkvist (eller mjältsjuk, kanske) och saknar såväl estimat och uppsida som konsensus. 

Engelska ”upside” betyder ”positiv aspekt, löfte, potential”. ”Mjältsjuka” på engelska heter, som nämndes i denna blogg i går, ”spleen”. Om vi nu ändå ska vara tvåspråkiga…