Uttrycket är så lättolkat att det inte kräver stora ansträngningar att lista ut dess överförda betydelse: man måste knappt tänka på verklig frukt som hänger lågt på riktigt på verkliga träd. Men det är intressant att googla. I en träff från 2009, i Magasinet Arena, stod så här:
Lågt hängande frukter är en term som myntades av Världsbanken 1997 inför Kyoto-avtalet. Den används oftast om projekt som rika länder genomför i fattiga länder för att minska utsläppen där i stället för här.
Amerikanska lexikonet Merriam-Webster säger att första kända användandet av frasen är från 1909. Hundra år före Arena-citatet, m a o. Märkligt är att denna enkla bild förklaras mycket utförligt på sina ställen. Den typen av överdrivna självklarheter ser man ofta – numera.
Det är ingen idé att göra någon affär av hur de lågt hängande frukterna beskrivs i parti och minut, hur de ser ut och lätt plockas, samt hur de kan översättas till andra verksamheter. Kanske kan den förtjusningen förklaras med att uttrycket, som bildligt fenomen, är ganska nytt på svenska? Kanske måste inte engelsktalande berätta lika ingående för varann vad fördelar med lättillgängliga frukter är. (Hjälp!)
Ska jag berätta om ”liten tuva stjälper ofta stort lass”? Jo, det kan alltså vara så att en liten grästuva kan vara i vägen för någon som oförsiktigt kör sin stora vagn med sin viktiga last utan att se sig noga för. Hela skiten kan välta trots att upphöjningen på vägen var pytteliten. Det här kan man alltså även använda i andra sammanhang, i överförd bemärkelse, är ni med? Är läsaren uttråkad? Och jag inte klok? Jodå, jag sitter inne med en mängd viktiga upplysningar.
En av de viktigaste i dag är att det framgår hur lätt det är att importera ord, begrepp och uttryck från andra språk, framför allt engelska. Att plocka lågt hängande frukter är lätt som en plätt. Detta sista uttryck förklaras på ett ställe som ”lätt att klara av eller att genomföra”. Som att plocka lågt hängande frukt.
