En del vankelmodiga språkbrukare väljer ibland både hängslen och livrem och istället för att välja använder de båda orden: Jag tar alltid en kopp kaffe före innan jag sätter igång med dagens brevskörd. Det är rätt fiffigt och på sitt sätt korrekt om man separerar satserna med kommatecken.
Skitroligt. Och apropå kaffe. I dag har DN följande rubrik: ”Så många koppar kaffe vaskar restauranger – varje år”. Frågade några jämnåriga människor om de förstod vad det betydde. Det gjorde de inte. Det enda de kom på beträffande ”vaska” var innebörden ”tvätta”, ja, förutom att ”vaska guld”, då. Att restauranger tvättar, d v s diskar, sina kaffekoppar låter normalt, tyckte de. Verbet i fråga är givetvis släkt med engelska ”wash” och tyska ”waschen”, och är antagligen äldre än gatan. Men de lärde, bland dem Wikipedia, skriver:
Vaskning är ett påstått beteende att beställa en flaska champagne på krogen, och hälla ut den i vasken, istället för att dricka den. Vaskning har antagligen uppkommit som "en reaktion på att champagnesprutande blivit förbjudet på många krogar" och det går till så att vaskaren beställer två flaskor champagne och ber bartendern hälla ut den ena i vasken.
”Påstått beteende”, skriver W, men med tanke på allt man får höra om den här inpiskade undergångsvärlden, tror man på sån skit. Det ska också noteras angående tidningsartikeln att
– högst förmodligen – en redigerare ligger bakom ordet ”vaska”, i både rubrik och ingress.
I artikeln använder skribenten tre andra synonymer: ”kasta, slänga, hälla ut”. Det vill säga de ord som fler av oss känner till. Medierna behöver stramare medarbetare.