Nu tar Sbråk-bloggen semester månaden ut och kanske lite till.
I bästa fall kan därefter språkläget i några andra länder diskuteras. Då menar jag bara vad folk i allmänhet anser om sitt modersmåls förändringar. Engelskan äter ju inte upp enbart svenska. Bloggen känner inga gränser utan talar till förmån för alla tungomål! Mja, så gott det går, förstås, min kunskap om tagalog, tjeckiska, tok pisin och några till är begränsad. Det handlar om principen, gott folk!
Att det finns ett språk för (väst)världen att göra sig förstådd på är naturligtvis inte dåligt i sig. Men o, vad det vore roligt om alla våra språk bevarades (bättre än vad som nu sker, alltså) och o, vad det vore roligt om detsamma gällde engelskan.
Den är ju det språk som är mest vant vid att kapas. Miljontals människor hävdar att de talar engelska, men de använder alla (nästan) sitt lands variant av detta världsspråk och för infödda engelsktalande gäller det att förstå det vi andra, från alla håll i världen, hävdar vara engelska!
Det finns all anledning för sbråkmakare med engelska som modersmål att blogga om saken.
torsdag 20 april 2017
onsdag 19 april 2017
När toan talar tiger Tarzan*
Det språkliga inflytandet från det stora landet i väster växer. Det talas engelska på andra håll i världen, Storbritannien, t ex, men jag misstänker på vissa grunder att amerikansk engelska är vad som påverkar svenskan mest. Detta genom en underhållningsindustri som, förutom att förläna oss diverse ord, uttryck och meningsbyggnad av skiftande kvalitet, ger oss ett annat sätt att betrakta världen på. Undertecknad är inte alltid mottaglig.
Låt oss börja dagens dos med en rad ur ett heminredningsreportage, (”addera” har f ö redan varit på tapeten i bloggen):
Vaserna adderar en organisk form till inredningen även utan blommor
En del svenskar skriver/talar så, men det går att låta bli.
En liknande inblick i nordamerikansk språkbruk gavs av en kvinna som spelade tv-spel med sitt barnbarn och sa ”jag pryglar hans röv” (enligt översättaren).
Än får man inte så familjevänliga träffar på den översättningen, men tids nog, så.
Och när vi ändå är i räjongerna tar jag med ett citat från senaste riksdagsvalet i Sverige:
De som plågar bakdelar skrämmer mej nästan lika mycket som en röst i toaletten.
* försökte mig i rubriken på en Fantomen-skämt-travesti, men vilken jord den faller i vete 17.
Låt oss börja dagens dos med en rad ur ett heminredningsreportage, (”addera” har f ö redan varit på tapeten i bloggen):
Vaserna adderar en organisk form till inredningen även utan blommor
En del svenskar skriver/talar så, men det går att låta bli.
I nästa exempel beskriver en lyrisk person ett evenemang hon/han deltagit i:
Ja, det var bara en miljard dollar! ＄＄＄＄＄＄＄＄＄＄
Förmodligen betyder det något i stil med: ”Det var kanonbra!” Annars är det en konstig sak att säga.
Och så har vi en svensk litteraturprofessor som i tv undrade om det man diskuterat i programmet förklarats tydligt nog och därvid formulerade sig så här: ”Har vi sorterat ut något nu?”
Ja, det var bara en miljard dollar! ＄＄＄＄＄＄＄＄＄＄
Förmodligen betyder det något i stil med: ”Det var kanonbra!” Annars är det en konstig sak att säga.
Och så har vi en svensk litteraturprofessor som i tv undrade om det man diskuterat i programmet förklarats tydligt nog och därvid formulerade sig så här: ”Har vi sorterat ut något nu?”
Jag påminner om ”bena ut, utreda, klarlägga” m fl.
Och så till det som verkligen ligger långt från ett svenskt sätt att uttrycka sig. Ja, kanske inte för läsaren, men själv studsar jag av översättningen ”en plåga i röven” ("a pain in the ass” i original). Använd det, den som vill, jag avstår.
De här uttrycken låter antagligen inte lika illa för amerikaner som ofta säger dem - hör man ju - men måste de brutalimporteras?
Och så till det som verkligen ligger långt från ett svenskt sätt att uttrycka sig. Ja, kanske inte för läsaren, men själv studsar jag av översättningen ”en plåga i röven” ("a pain in the ass” i original). Använd det, den som vill, jag avstår.
De här uttrycken låter antagligen inte lika illa för amerikaner som ofta säger dem - hör man ju - men måste de brutalimporteras?
En liknande inblick i nordamerikansk språkbruk gavs av en kvinna som spelade tv-spel med sitt barnbarn och sa ”jag pryglar hans röv” (enligt översättaren).
Än får man inte så familjevänliga träffar på den översättningen, men tids nog, så.
Och när vi ändå är i räjongerna tar jag med ett citat från senaste riksdagsvalet i Sverige:
”En röst på F! är en röst i toaletten”. 🚽
De som plågar bakdelar skrämmer mej nästan lika mycket som en röst i toaletten.
* försökte mig i rubriken på en Fantomen-skämt-travesti, men vilken jord den faller i vete 17.
tisdag 18 april 2017
Slöproppar och luspudlar!
Med dessa invektiv riktar jag mig till dem som inte orkar prestera kombinationen ”vidta åtgärder” utan säger ”göra åtgärder”, Man kan även höra någon ”fråga en fråga” i stället för att ”ställa en fråga” eller att en tråkig ”händelse hänt”, när den egentligen inträffat eller skett.
Apropå språkliga händelser har uttrycket ”spåra ur” gjort vad det heter och ofta ersatts av ”spåra ut”. Varför? Tja, anledningen är mig obekant. Men alltmer bekant är att det inte spelar nån roll (den senaste meningen ska läsas drypande av bitterhet och stillsam vrede). "Tåget har spårat ut" låter inte bra i mina öron, utan konstigt och liksom inte som en riktig urspårning, vilket i sig är en allvarlig händelse (som hänt). 🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆
Men det är ju jag det (se förrförra parentesen).
Över till tårta-på-tårta-formuleringar (tautologier). Detta fann jag på en ledarsida: ”Att vara statsminister i Norge kan till synes se ut att vara en enkel utmaning.”
"Till synes se ut"? Det kallar jag hängslen och livrem, men vem vet hur statsministrar i Norge har det?
Språkproffs, har glömt vilka, kungjorde nyligen att vi inte längre måste skilja på ”nedslagen” och ”nerslagen.” Själv skulle jag nog för egen del känna skillnad på huruvida jag var nedslagen eller nerslagen.
Jag vill inte bråka (jovisst, ja, jag är ju en sbråkmakare, jag tar tillbaka) men jag vill så gärna att språket ska ha kvar sina många och fina nyanser. Är det inte vad som ofta prisas, ett rikt och nyansrikt språk? Eller är det bara snack, tugg och gallimatias?
Att många har stora problem med att stava och skriva är inget jag vill dra växlar på, det dräller av dyslektiker som måste tas på allvar. I denna blogg används inte citat från folk i allmänhet. Mina exempel kommer från medier och myndigheter. Just det har jag skrivit många gånger och citerar i sammanhanget en av mina chefer: Jag upprepar mig visserligen nu, men det gör jag så gärna!"
Ändå följer här genast ett undantag, fast exemplet är gammalt och upphovspersonen kan svårligen spåras. I en stor tidning annonserade denne och ville sälja eller skänka sin hund "till ett tryckt hem”.
För att nu återknyta till att vara nedslagen: vem vill ha ett tryckt hem?
Apropå språkliga händelser har uttrycket ”spåra ur” gjort vad det heter och ofta ersatts av ”spåra ut”. Varför? Tja, anledningen är mig obekant. Men alltmer bekant är att det inte spelar nån roll (den senaste meningen ska läsas drypande av bitterhet och stillsam vrede). "Tåget har spårat ut" låter inte bra i mina öron, utan konstigt och liksom inte som en riktig urspårning, vilket i sig är en allvarlig händelse (som hänt). 🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆🚆
Men det är ju jag det (se förrförra parentesen).
Över till tårta-på-tårta-formuleringar (tautologier). Detta fann jag på en ledarsida: ”Att vara statsminister i Norge kan till synes se ut att vara en enkel utmaning.”
"Till synes se ut"? Det kallar jag hängslen och livrem, men vem vet hur statsministrar i Norge har det?
Språkproffs, har glömt vilka, kungjorde nyligen att vi inte längre måste skilja på ”nedslagen” och ”nerslagen.” Själv skulle jag nog för egen del känna skillnad på huruvida jag var nedslagen eller nerslagen.
Jag vill inte bråka (jovisst, ja, jag är ju en sbråkmakare, jag tar tillbaka) men jag vill så gärna att språket ska ha kvar sina många och fina nyanser. Är det inte vad som ofta prisas, ett rikt och nyansrikt språk? Eller är det bara snack, tugg och gallimatias?
Att många har stora problem med att stava och skriva är inget jag vill dra växlar på, det dräller av dyslektiker som måste tas på allvar. I denna blogg används inte citat från folk i allmänhet. Mina exempel kommer från medier och myndigheter. Just det har jag skrivit många gånger och citerar i sammanhanget en av mina chefer: Jag upprepar mig visserligen nu, men det gör jag så gärna!"
Ändå följer här genast ett undantag, fast exemplet är gammalt och upphovspersonen kan svårligen spåras. I en stor tidning annonserade denne och ville sälja eller skänka sin hund "till ett tryckt hem”.
För att nu återknyta till att vara nedslagen: vem vill ha ett tryckt hem?
måndag 17 april 2017
Det goda dåliga
Det finns en hel del språkskräp som inte går att anklaga engelskan för. Förresten är det knappast engelskan själv jag anklagar, utan brukarna som det kommit att heta i en mängd sammanhang. Med brukare menar jag just här inhemska talare. Och med inhemska menar jag svenskar.
Det kan ju bli rätt hemskt utan engelska. Populära i språket är även kontaminationer. Det betyder inte bevismaterial som sabbats av klantiga utredare eller gör det kanske det? Den grammatiska termen kontamination betyder uttryck som blandats ihop. På ett felaktigt sätt, som vi sa förr i tiden när inte allt var rätt. Kontaminera betyder smitta ner, förorena och/eller – sammanblanda.
Skämtet är svårtytt. Jag har brukat tolka "klockan klämtar för" någon/något som att tråkigheter är att vänta. Kanske jag fattat helt fel. Och engelskan kan jag som vanligt inte anklaga, möjligen Hemingway. Det här tarvar undersökningar.
Det kan ju bli rätt hemskt utan engelska. Populära i språket är även kontaminationer. Det betyder inte bevismaterial som sabbats av klantiga utredare eller gör det kanske det? Den grammatiska termen kontamination betyder uttryck som blandats ihop. På ett felaktigt sätt, som vi sa förr i tiden när inte allt var rätt. Kontaminera betyder smitta ner, förorena och/eller – sammanblanda.
 |
| Är det nåt klockan borde klämta för så är det synden |
Tidigare har jag skrivit om "komma till bukt med" som är en blandning av ”komma till rätta” och ”få bukt" med. Något som retar alla utom nollåttor (jag skämtar en aning, anmäl mej inte för kränkning av stockholmare…) är frasen ”ta självmord”, för det ”begår” man. Eller så tar man livet av sig.
På samma sätt förhåller det sig med återfall, det tror jag inte att man ”tar” utan ”får”.
Men vad vet jag? Mindre och mindre för var dag, tycks det mig.
På samma sätt förhåller det sig med återfall, det tror jag inte att man ”tar” utan ”får”.
Men vad vet jag? Mindre och mindre för var dag, tycks det mig.
Hur som helst har ju även språkorenheter en motsatt kvalité i sig. Förutom att reta upp en så kan de också göra en full i skratt och glad.
Det här gäller annat i livet: mat, godis, alkohol,
Det här gäller annat i livet: mat, godis, alkohol,
tobak – ja, mängder av försyndelser!
Tråkiga är de ofta inte. Men konsekvenserna…
Somt är bara roligt och med en sådan formulering avslutas dagens predikan. I en tidning som ville påminna om att det nu var dags att ställa fram klockan (och vissa möbler) fanns rubriken:
Somt är bara roligt och med en sådan formulering avslutas dagens predikan. I en tidning som ville påminna om att det nu var dags att ställa fram klockan (och vissa möbler) fanns rubriken:
Klockan klämtar för sommartid.
Skämtet är svårtytt. Jag har brukat tolka "klockan klämtar för" någon/något som att tråkigheter är att vänta. Kanske jag fattat helt fel. Och engelskan kan jag som vanligt inte anklaga, möjligen Hemingway. Det här tarvar undersökningar.
söndag 16 april 2017
Nere med kidsen, uppåt med Olven
Då var det dags för det vanliga: engsvenelskan (det är lite tjatigt med ”svengelska”, och eftersom man får prata lite hur man vill idag, så…)
En kulturjournalist i radion: Jag hade en incident igår.
Miljontals människor har ”haft en incident”, men de var inte svenska. Eller, jo, det kanske några var, men när de ”hade incidenten” talade de engelska.
En svensk kan t ex ”råka ut för” eller ”vara med" om något. Eller det kanske bara ”hände" dem nåt?
De som har incidenter har också olyckor medan vi andra – återigen – ”råkar ut för” eller ”är med om” dem.
En författare meddelade i tv att hon gillade att vara nere med kidsen. Det är inte så sorgligt som det låter. Att vara ”down with the kids” betyder att man hänger med i vad ungdomar håller på med, en vana omhuldad av många vuxna.
En tv-kändis som lekte i rutan kände segervittring och ropade : ”Jag är på rätt lag”. (🏅)
Det finns säkert svenska landsändar där man är ”på” ett lag, men där jag bor är vi ”i”.
Men man ska inte vara den som är den. Skåningar säger ju "en" potatismos och andra roliga saker, vem vet vad de använder för prepositioner?
Olven, en gammal kamrat som också, i likhet med skåningen och undertecknad, kommer från ett ställe där man pratar kul, hade (i en tidning) läst om Kinas ekonomi. Denna beskrevs ”som ’världens andra största’, second largest alltså. Då undrar man ju, vilken är den antingen 'första största' eller 'ena största'?”
Man blir uppåt när folk reagerar som Olven, de ger hopp om framtiden!
En kulturjournalist i radion: Jag hade en incident igår.
Miljontals människor har ”haft en incident”, men de var inte svenska. Eller, jo, det kanske några var, men när de ”hade incidenten” talade de engelska.
En svensk kan t ex ”råka ut för” eller ”vara med" om något. Eller det kanske bara ”hände" dem nåt?
De som har incidenter har också olyckor medan vi andra – återigen – ”råkar ut för” eller ”är med om” dem.
En författare meddelade i tv att hon gillade att vara nere med kidsen. Det är inte så sorgligt som det låter. Att vara ”down with the kids” betyder att man hänger med i vad ungdomar håller på med, en vana omhuldad av många vuxna.
En tv-kändis som lekte i rutan kände segervittring och ropade : ”Jag är på rätt lag”. (🏅)
Det finns säkert svenska landsändar där man är ”på” ett lag, men där jag bor är vi ”i”.
Men man ska inte vara den som är den. Skåningar säger ju "en" potatismos och andra roliga saker, vem vet vad de använder för prepositioner?
Olven, en gammal kamrat som också, i likhet med skåningen och undertecknad, kommer från ett ställe där man pratar kul, hade (i en tidning) läst om Kinas ekonomi. Denna beskrevs ”som ’världens andra största’, second largest alltså. Då undrar man ju, vilken är den antingen 'första största' eller 'ena största'?”
Man blir uppåt när folk reagerar som Olven, de ger hopp om framtiden!
lördag 15 april 2017
Återkommande träffar
För ett antal år sedan hördes en professor med ett språkprogram i radio återkomma till antalet ”träffar” för vissa språkliga formuleringar på nätet. Det och det ordet ”fick ca 12 300 träff” (ja, han använde en så märklig plural, om jag minns rätt) och ett annat ”3 400 träff”.
Sbråkmakaren (med sitt korrekturläsarförflutna ristat i ryggmärgen) utförde en undersökning. Hon tog, exempelvis, en artikel från TT där ett graverande språkfel fanns med. Bara det, förresten! I hennes minne dröjde sig de tider kvar då just TT var något av det språksäkraste som fanns.
När papperstidningar kastade sig ut i den digitala världen – och dessutom inte hade några korrekturläsare sedan länge – så lades ofta texter ut med felaktigheter och allt. Ja, haha, det sker förstås än i dag.
TT-artikeln hamnade på tidningars webbsidor eller kunde citeras av vem som helst. Detta innebar att ett och samma fel räknades många gånger och satte spår i språkprofessorns träffsiffror. När jag följde felet i den där artikeln fanns det kvar i de flesta tidningar som publicerat den på nätet. Ett fel, många träffar!
MEN – och detta är ett riktigt stort men – jag följer nu träff-mannen i spåren, elände och nesa! Jag bidrar i denna blogg till samma märkligheter jag anklagade honom för: återge antal träffa!. Dåligt insatt i det binära talsystem som den här nätvärlden baseras på (vet ännu inte hur ljudet kommer in i och ur radion, elektriciteten in i och ur sladden och annat smått och gott) kan jag alltså inte tolka träffarna.
Kan man få fram dem på samma sätt som antalet unika besökare på en webbsida? Vad vet väl jag? Men, och här åter en upprepning från häromdagen, om språkprofessorn och jag använder antal träffar för att slåss med så är det rimligen fler som gör detsamma. Väldigt mycket som är fel på nätet ökar med kvadraten på hypotenusan (såna skämt får matematiker att rodna ställföreträdande åt en) och man hamnar i samma båt som dem som ägnar sig åt fake news (de kan även benämnas ”falska nyheter”.) 👱👱👱👱
När språkfolket beskriver ”bruket” som sedan får avgöra vad som tas med i ordböcker o likn, har de då siffror (träffar) att lita på?
Du bokstavstrogne! Ja, även du träff- och taltrogne! Lita inte på någon eller något, det mesta försvinner ändå i tunn luft. (Kom också ihåg var du hörde det där sista först.)
Sbråkmakaren (med sitt korrekturläsarförflutna ristat i ryggmärgen) utförde en undersökning. Hon tog, exempelvis, en artikel från TT där ett graverande språkfel fanns med. Bara det, förresten! I hennes minne dröjde sig de tider kvar då just TT var något av det språksäkraste som fanns.
När papperstidningar kastade sig ut i den digitala världen – och dessutom inte hade några korrekturläsare sedan länge – så lades ofta texter ut med felaktigheter och allt. Ja, haha, det sker förstås än i dag.
TT-artikeln hamnade på tidningars webbsidor eller kunde citeras av vem som helst. Detta innebar att ett och samma fel räknades många gånger och satte spår i språkprofessorns träffsiffror. När jag följde felet i den där artikeln fanns det kvar i de flesta tidningar som publicerat den på nätet. Ett fel, många träffar!
MEN – och detta är ett riktigt stort men – jag följer nu träff-mannen i spåren, elände och nesa! Jag bidrar i denna blogg till samma märkligheter jag anklagade honom för: återge antal träffa!. Dåligt insatt i det binära talsystem som den här nätvärlden baseras på (vet ännu inte hur ljudet kommer in i och ur radion, elektriciteten in i och ur sladden och annat smått och gott) kan jag alltså inte tolka träffarna.
Kan man få fram dem på samma sätt som antalet unika besökare på en webbsida? Vad vet väl jag? Men, och här åter en upprepning från häromdagen, om språkprofessorn och jag använder antal träffar för att slåss med så är det rimligen fler som gör detsamma. Väldigt mycket som är fel på nätet ökar med kvadraten på hypotenusan (såna skämt får matematiker att rodna ställföreträdande åt en) och man hamnar i samma båt som dem som ägnar sig åt fake news (de kan även benämnas ”falska nyheter”.) 👱👱👱👱
När språkfolket beskriver ”bruket” som sedan får avgöra vad som tas med i ordböcker o likn, har de då siffror (träffar) att lita på?
Du bokstavstrogne! Ja, även du träff- och taltrogne! Lita inte på någon eller något, det mesta försvinner ändå i tunn luft. (Kom också ihåg var du hörde det där sista först.)
fredag 14 april 2017
Minns någon 1984 från 1948?
”Språket går ut på att man tar bort synonymer (till exempel god och vacker, som då samlas i ordet bra) från ursprungsspråket (gammalspråk, engelska) så att språkets nyanser försvinner.”
Citatet (från Wikipedia) handlar om George Orwells roman 1984 som skrevs 1948.
Nu ska jag upprepa mig lite. Att ta om samma saker är en av de talanger som blir allt mer utvecklade ju fler år man har på nacken. 👵👵👵 Å andra sidan passar man då rätt bra i sin samtid – denna – som föredrar färre ord som upprepas allt fler gånger, så att språkets nyanser försvinner.
Ett exempel (här kommer en upprepning!) är uttrycket ”när det kommer till” som tagit bort svenska synonymer som ”när det gäller, handlar om, rör sig om”. Lyssna och ni ska märka!
Verbet ”kommer” har ersatt mer än så. Ofta ser jag klänningar/väskor/skor som ”kommer i blått, rött och gult”. Va? Kommer i? Vad har hänt med det gamla simpla ”finns i”? Ibland kan ”tillverkas i” eller ”levereras i” fungera istället för det där nya ”kommer i”. Läsaren kan grubbla över var det kommer från.
”Addera” tar bort ”tillsätta, lägga till”, ”massiv” tar bort ”stor, gedigen, kompakt, solid, tät” och säkert ytterligare ett gäng andra synonymer. "Solid" kan i och för sig komma att användas fortsättningsvis eftersom engelskan också har ordet. De nya "massiv" och "solid" kommer då att följa engelskans användning av dem, vilken inte alltid sammanfaller med den svenska. Tror jag.
Nu till ett par intressanta utsagor från min samling:
Det är sådant som kommer oss tillkänna först
Äh, det här var väl ett enstaka fel, tänkte jag när jag hörde meningen på radion. Men på 🕸-et finns det förstås, antingen som "komma tillkänna" eller "komma till känna". ”Kom till vår kännedom”, tror jag man brukat säga. Om jag förstår SAOB korrekt, vilket inte är säkert (det är en svårläst bok!) så finns inte detta uttryck. Eller rättare sagt, inte än. Men häng i och håll ut, låt oss visa på språkbrukarnas makt. Då kommer orden att komma oss tillkänna lite så som vi vill ha dem.
När vi ändå är inne på hur man placerar ord – detta sades i ett tv-program (mja, översättningen löd så här, jag minns inte originalmeningen):
Jag har aldrig känt mej så väl till pass med någon
Här saknar jag ord. Jag kämpar ännu med innebörden. Men det är naturligtvis möjligt att sätta vilka ord som helst på en rad, man behöver ju inte vara så petig. Vill man säga så här så kan man! Bruket avgör hur språket ska talas.
Citatet (från Wikipedia) handlar om George Orwells roman 1984 som skrevs 1948.
Nu ska jag upprepa mig lite. Att ta om samma saker är en av de talanger som blir allt mer utvecklade ju fler år man har på nacken. 👵👵👵 Å andra sidan passar man då rätt bra i sin samtid – denna – som föredrar färre ord som upprepas allt fler gånger, så att språkets nyanser försvinner.
Ett exempel (här kommer en upprepning!) är uttrycket ”när det kommer till” som tagit bort svenska synonymer som ”när det gäller, handlar om, rör sig om”. Lyssna och ni ska märka!
Verbet ”kommer” har ersatt mer än så. Ofta ser jag klänningar/väskor/skor som ”kommer i blått, rött och gult”. Va? Kommer i? Vad har hänt med det gamla simpla ”finns i”? Ibland kan ”tillverkas i” eller ”levereras i” fungera istället för det där nya ”kommer i”. Läsaren kan grubbla över var det kommer från.
”Addera” tar bort ”tillsätta, lägga till”, ”massiv” tar bort ”stor, gedigen, kompakt, solid, tät” och säkert ytterligare ett gäng andra synonymer. "Solid" kan i och för sig komma att användas fortsättningsvis eftersom engelskan också har ordet. De nya "massiv" och "solid" kommer då att följa engelskans användning av dem, vilken inte alltid sammanfaller med den svenska. Tror jag.
Nu till ett par intressanta utsagor från min samling:
Det är sådant som kommer oss tillkänna först
Äh, det här var väl ett enstaka fel, tänkte jag när jag hörde meningen på radion. Men på 🕸-et finns det förstås, antingen som "komma tillkänna" eller "komma till känna". ”Kom till vår kännedom”, tror jag man brukat säga. Om jag förstår SAOB korrekt, vilket inte är säkert (det är en svårläst bok!) så finns inte detta uttryck. Eller rättare sagt, inte än. Men häng i och håll ut, låt oss visa på språkbrukarnas makt. Då kommer orden att komma oss tillkänna lite så som vi vill ha dem.
När vi ändå är inne på hur man placerar ord – detta sades i ett tv-program (mja, översättningen löd så här, jag minns inte originalmeningen):
Jag har aldrig känt mej så väl till pass med någon
Här saknar jag ord. Jag kämpar ännu med innebörden. Men det är naturligtvis möjligt att sätta vilka ord som helst på en rad, man behöver ju inte vara så petig. Vill man säga så här så kan man! Bruket avgör hur språket ska talas.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)