Inte för att man hört D Trump använda smeknamn på sina fiender

Får man tag i såna ord som det från igår, blottna, är det svårt att inte leta efter fler som känner till dem, särskilt som vår ”äldsta” ordboks (SAOB) belägg ligger långt tillbaka i tiden. Å andra sidan visar det sig att ordet ”blötna” har liknande innebörder. Och det är inte svårt att föreställa sig betydelser som ”mjukna efter att ha lagts i blöt” då ordstammen är nåt med ”blöt”. En inten-

sivare googling ger mycket riktigt många exempel från äldre tid och/eller dialektal användning.

Det går inte en dag utan att man påminns om att ens eget språk kommer ur historiens gångna och glömda skrymslen. Nu måste åter en reporter citeras. Det beror inte på illvilja gentemot själva personerna, men det är just den yrkesgruppen som påminner en om att det egna språket försvinner med en hastighet snabbare än pi gånger kvadraten på hypotenusan (nä, det är inget roligt, jag vet det).

Den unge utrikeskorrespondenten berättade om Trumps senaste (sen dess är det nog fler) utbrott kring en tidigare lojal kamrat: han kallade henne förrädare och gnällig. Presidenten använde som vanligt, enligt reportern, ”hårda ord och smeknamn”.

Men, säger den som talar en uråldrig svenska, inte är det smeknamn Trump gjort sig känd för att använda på dem han ogillar. Förmodligen skiljer ca tre miljoner svenskar på smeknamn och öknamn. Om denna skillnad ser likadan ut historiskt sett vete sjutton, men på engelska är nickname = öknamn. I alla fall i en ca halvsekelgammal engelsk-svensk ordbok som förr hörde till studielitteratur för engelskstuderande i Sverige. I den kallas smeknamn ”pet name”.

Antagligen har en sådan bok ingen bäring (populärt ord!) längre.