Här kommer alltså lite åsikter. En sportjournalist sa om en fotbollsspelare ”Hon går för det” och si, det låter rätt konstigt för en svensk, hur flitigt det än används. Somliga idiomatiska fraser och uttryck blir lätt underliga i andra språk. Antagligen skulle olika individer använda egna varianter av innebörden i ”gå för det”: ”Hon kämpar /stenhårt/, hon fajtas för att vinna” och annat en sportointresserad inte kan komma på.
Engelska originalversionen, uppmaningen ”go for it!” inför en match eller tävling, känns mer märgfull än ”gå för det”. Samma invändning är lätt att ha inför flera uttryck med ”it”. Ett annat nu vanligt, konstigt nog, är att någon ”tappar det”. Mja, den typen av uttryck bör stanna i sina respektive hemländer.
Har hittat fler: ”Halmstad måste ju vinna den här matchen. Jag tror att de kommer gå för det”. Där är ju också att-et borta, det att vi äldre saknar. ”De kommer gå för det”? Samma problem med nästa exempel, även om ett (1) att sluppit igenom: ”Vi får förvänta oss att de kommer gå för det redan från nedsläpp och måste vara påkopplade direkt”.
”Påkopplad” är ordet, även för en själv. Man blir inte direkt avkopplad av alla tvångsmässigt direktöversatta och vanligen korta utrop som inte enbart har den nackdelen med sig att de låter knasiga: det försvinner en hel hoper gångbara svenska uttryck när man går för det!
