Det senaste jag hörde i den här vägen var när någon intervjuades med anledning av ”Black Week” (eller Friday eller Month, det fenomenet har också svällt) och sa att ”om man nu de facto ska köpa något…” Här kommer en ”översättning” av meningen: ”om man nu faktiskt ska köpa något…” Även detta är egentligen mer än vad som behövs, personen menar ”om man nu ska köpa något…”
Dessutom slog samma språk till igen, nyss och via mejlboxen. Där kom en enkät om hur människor uppfattar sin egen roll, eller ställning, i samhället, vad ens politiska preferenser är och dylikt. En fråga löd ”Var placerar du dig själv på stegen givet var du befinner dig i livet just nu relativt andra människor i Sverige? 1 är längst ner och 10 är högst upp”.
”Givet var jag befinner mig”? ”Relativt andra människor”? Ja, givetvis (!) skulle jag väl placera mig på stegen "där jag befinner mig" i livet – vad är sånt här annat än blahablaha? Och ”relativt andra människor”? Jo, det tror jag mig också ha klurat ut: om tanken var att placera sig som man anser sin ställning på en stege i samhället vara så gör man just det, ”relativt” vaffanken som helst.
Vid närmare eftertanke är det inte ett blajblajspråk, det är ett gediget ingenting. Givet de tankar man får är det de facto ingenting. Nolla, nolla, nolla: 0 0 0. Och så vidare. Hur jag placerade mig på skalan? Kan någon läsare undra. Det var en av de dummaste frågor jag fått, men en sjätteplats lät bra: Fem losers under och fyra winners över. Fast femte hade dugt, om man tänker efter. Eller tredje eller sjunde.
