I våra ordböcker finns förstås ordet deal sen länge: SAOL och SO anser båda att det betyder ”överenskommelse”, och det gör det säkert i nån mening. Men mina deals som väntar och de flesta andra deals vi är omgivna av brukar vara ”kap, fynd, erbjudande, bra köp”.
Överenskommelsebetydelsen är för all del också ofta förekommande i vardagsspråket: ”Deal!” eller ”It’s a deal!” säger vi svenskar lättare till varandra: förmodligen anser vi ”överenskommet” alldeles för långt och jobbigt. Vad gäller fynden i butiker är de danska tillbuden (Nej: ”tilbud”) inte så farliga som de låter, men många svenskar har nog reagerat första gången de läst danska motsvarigheten till deal –”erbjudande” – i annonser och på skyltar.*
Överenskommelsebetydelsen är för all del också ofta förekommande i vardagsspråket: ”Deal!” eller ”It’s a deal!” säger vi svenskar lättare till varandra: förmodligen anser vi ”överenskommet” alldeles för långt och jobbigt. Vad gäller fynden i butiker är de danska tillbuden (Nej: ”tilbud”) inte så farliga som de låter, men många svenskar har nog reagerat första gången de läst danska motsvarigheten till deal –”erbjudande” – i annonser och på skyltar.*
Tillbaka till ”dealsen” som knappast är ensamma om att få dubbel plural. De första exempel jag personligen noterade var jumpersarna. Antagligen var denna lite tunnare tröja en tidig klassmarkör: beresta och hyfsat utbildade visste säkert att man inte skulle säga en jumpers, engelska ord stod inte som spön i backen ännu, men nog för att det börjat dugga av dem.
Märkligt nog är ”jumper” ursprungligen inte amerikansk engelska, utan brittisk, och namnet hade först betecknat en sporttröja. Annars hade Amerika börjat koppla greppet och svenskt dammode var propert och gulligt: pastellfärger och ett och annat jumper-set. Kanske vår tids moderna (d v s bakåttittande) s k soft-girls går runt i sånt. Det enda vettiga på den tiden var f ö de blygsamma taxklackarna, skyhöga stilettklackar har vanligen suttit på kvinnor med andra ambitioner. Fats det är väl fördomar, man ska ha det man vill och som är bekvämt…
I alla fall visar en amatörsökning i KB:s dagstidningsregister att jumpersarna gjorde sitt intåg vid 1900-talets början och sen ökade rejält i antal från 50-talet och framåt. Vad gäller dealsen tycks de ha dykt upp runt 2010 och därefter blivit väldigt många, om än inte i just den formen.
*Tilbudet hör till de mängder av ”falska vänner” som existerar i de nordiska språken. Wikipedia har en lista som är kul att läsa när andan faller på
