Gåta: Dagens feminister klär sig ofta som gårdagens sexobjekt

Så här kan det också bli: i går handlade rubriken om det som är på väg att bli dagens text. Allt började med att en skådespelare häromdagen påstod sig vara ”ganska casual kring nakenhet”, varvid jag lite skämtsamt skrev ner ordet casualkausualitet. Men så roligt är det inte, för jag vet knappt vad jag menar. 

Hon t h är klädd för kalas. Bild Lena Fedorov, Unsplash 

Det har dock med orsak och verkan att göra: ”Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan” (upplyser Wikipedia). Utan att dra in Aristoteles och Kant ska några iakttagelser presenteras. Så länge man kan minnas verkar filmer, bilder, konserter m m sälja bättre om det finns mer eller mindre nakna brudar med.

Det är en gammal iakttagelse. För länge sedan, i ens ungdom, sas det att kvinnor utgjorde  sexobjekt i alla möjliga sammanhang. Nu styr flickor och kvinnor ut sig så att de ser ut som ännu tydligare sexobjekt, men de hävdar med kraftfull stämma att så inte är fallet. De bestämmer själva, säger de. Och tillägger ofta att de är feminister.

Man kan väl få bli förvånad? Som Sbråkläsare vet har ibland inläggen kommenterat popartister som uppträder i trosor och dansar runt i pornografiska koreografier. Det måste alla ha sett, eller har jag hittat på det? En koll på senare tids modevärld visar att trosklädseln även hör till det chica och fashionabla.

De här tankarna kom till av ordet ”flasha”,

som bl a betyder ”blotta sig”. Och så av skådespelaren med en casual nakenhet. Mig

är bekant att även männen är på god väg in i sexojektsvärlden. Men för alla kön verkar casual nakenhet bara finnas hos dem som

inte är särskilt gamla samt har vissa utseenden,

både vad gäller plyte och kropp.

Många unga flickor plågas av "förebilderna", och det talas om det hela tiden. Inget kommer att ändras, för människans hjärna är så "casual" att det stänker om det. Läs: Pengar styr.

I slutet av dagen vinner kausal nakenhet i mode och annorstädes

En gammal klagande mänska kan ibland (sällan) bli väldigt upplyft av klartänkt ungdom.

Efter att för femtionde gången ha irriterats av uttrycket ”i slutet av dan” (yttrat av något slags influerare), googlade jag frasen och fick, tack och lov, upp en text i Ergo. Det är en tidning som enligt uppgift bevakar Uppsalastudenternas intressen. Artikeln var inte purfärsk, den skrevs 2020, och inledningen lyder:

Utveckling av språket i all ära, men ibland går det lite väl fort. Det är en sak att slänga in lite etablerade anglicismer här och där eller riktiga engelska ord och fraser (ibland saknas ju faktiskt en bra svensk motsvarighet), men ofta blir det bara fult eller rakt av fel. Vi har listat några halvdana översättningar och felanvändningar av engelska uttryck som vi stör oss på.

Nummer ett på den listan är alltså just det där med ”i slutet av dagen”. Här överlåts åter åt de Uppsalastudenter som imponerade med Ergos text:

En kvantitativ språkanalys av årets Paradise hotel har visat att “i slutet av dagen” är ett av de mest förekommande uttrycken. Det låter som den svenska klarspråksversionen av boken “The remains of the day”, men är i själva verket bara en usel tolkning av “at the end of the day” som engelskspråkiga använder sig av som avrundning inför en sensmoral eller slutsats. Det finns utmärkta uttryck med samma innebörd på svenska – “när allt kommer omkring” eller varför inte det beprövade “till syvende och sist”?

Egentligen skulle dagens Sbråkepistel ha haft ett vrålfeministiskt anslag, men det får vänta tills det går att formulera sig utan att ilska spränger sönder en. Det gäller förrgårstextens ”casual nakenhet” som frambringade en och annan tanke hos en som varit med länge.


PS Förbryllens ej av rubriken, förklaring kommer, vid någon dags slut

Svenska ordbrukare borde förkasta "spela ner" och "dubbla ner"

Att använda eller översätta engelska partikelverb är inget lyckat tilltag. Detta slags fraser är oftast starkt idiomatiska och låter fel på andra språk. Prepositioner och adverb, småord kallade ibland, kan ge märkliga intryck, liksom för all del även knasiga direktöversättningar av verben.

En mycket använd variant nu för tiden är att man ”spelar ner” betydelser, uttalanden, händelser etc. Engelskan har förstås ”play down”, men vår bästa motsvarighet är ”tona ner”. Man kan säkert även säga ”dämpa” eller andra begrepp/fraser som innebär att något mildras.

Av alla ordchocker man drabbas av dagligen hörde ”triple down” till de grövre. En infödd svensk använde just de orden och det ledde till ett väldigt letande. På Reddit fanns en som haft problem med vad hans kompis sagt: ”dubbla ner” något. Originalet var förstås ”double down”. En användare svarade: "Dubbla ner är en fras som kommer från spel. Det hänvisar till att ha ett befintligt spel och sedan öka beloppet på det spelet”. 

Ytterligare en sa: ”Och som en metafor, när människor fortsätter ett visst argument eller en viss handling istället för att backa eller ändra kurs, kallas det för doubling down". Av ”triple down” hittar man vid en hastig titt enbart ett svar i det som kallas AI-översikt:

Triple down (trippelned) betyder att stärka sitt engagemang eller satsning ännu mer på något, ofta efter att ha varit osäker eller fått motstånd, likt hur man dubblar sin insats i kortspel och nu tripplar den – det finns ingen exakt svensk översättning, men uttryck som "ta ännu starkare ställning" eller "satsa ännu hårdare" fångar innebörden, enligt Språktidningen.

AI-översiktens försök till svensk översättning, ”trippelned” är inget man vill ska accepteras av svenska ordbrukare. De andra förslagen låter mycket bättre. Och så kan man påminna om att tredubbla, fyrdubbla, femdubbla o s v bör heta trefaldiga, fyrfaldiga, femfaldiga. Om nu rätt får vara rätt.

Batch, flash, casual: själv framlever man sina dagar i en pilsnerfilm

Gårdagens glosa var ”batch”, och här kommer (som vanligt) mer om det ord som är på väg in i svenska ordböcker. Att det står på en varas etikett är inget vi direkt behöver bry oss om, utom när en producent kan behöva veta ett ”batch”-nummer p g a ett salmonellautbrott. Eller nåt.

Det exempel som användes igår, det jag hörde nån matlagare säga till en annan var: ”Fick du då slänga hela batchen”? Där skulle inte vanliga dödliga säga ”parti”, eftersom det säkert gällde en deg eller maträtt som gått åt skogen. Vi har alla varit med om att tvingas slänga hela batchen, men vi har utbrustit något annat (än så länge..).

Personligen kanske jag säger (ilsket): ”Så jag fick slänga hela skiten!” Berättar jag det för någon som inte är familjemedlem eller kompis skulle meningen låta: ”Jag var tvungen att slänga hela degen”, eller: ”Jag fick slänga ALLT”. Vägra säga ”batch”, det är mitt råd inför julen när många batchar kan pajas. Pajen, t ex (nej, ska sluta med pilsnerfilmshumorn…)

Ett likalydande ord fick den journalist till som sa: ”Kommunistpartiet flashar korten”. Det där flasha (skulle på svenska skrivas med sch) tycks användbart om allt man visar/visar upp. Det kan tydligen gälla kortspel men även – om man spelar klädpoker – att man flashar delar av sin kropp: ett populärt nutida beteende. Eller, ett annat populärt beteende, ”visar upp” sina nya skor, sin nya LV-väska etc.

Apropå ”flashar” berättade en skådespelare häromdan om en pjäs hon var med i: ”Vi är ganska casual kring nakenheten”. Många svenska ord skulle passa, bland dem: ”obekymrad, obesvärad, ledig, avslappnad”. Personligen är jag inte lika ”casual” när det gäller underhållningsindustrins nakenhet. Har man varit med ett tag ser det snarare kausualt (förlåt, nu pilsnerskojas igen) ut. Mer om casualkausaliteten längre fram.

Här är en inplanerad mänsklig bearbetning utan digital interaktion

Fick du då slänga hela batchen? undrade en matlagare nånstans i ett gammelmedium. Vi har sett ordet på varor under rätt många års tid, men på etiketter står det så mycket att man varken kan eller vill läsa. Men tjoff, bara, nu hör ”batchen” till det svenska språket. SO tog in ordet 2021 och har två betydelser för det:

1) på för­hand in­planerad (i all­mänhet resurs­krävande eller ofta åter­kommande) data­bearbetning som ut­förs av dator utan mänsklig inter­aktion. 
2) parti av lika­dana enheter som ofta förses med speciell märkning för ökad spårbarhet.

Den ”batch” jag talar om är nummer 2, ett parti av något: snus, mjölk, korv, barnmat. Ofta dras ett parti tillbaka om man funnit fel i det, glasbitar i en syltburk, maskar i mjölken (hittade bara på det för att roa mig). Är egentligen inte ”parti” en väldigt bra beteckning på ett parti?

Det är förstås larvigt av mig att för nittifjärde gången undra över hur en svensk ordbok snart kommer att se ut. Rimligen måste den kallas ”Svensk Och Engelsk Ordbok” (SOEO), eller hur? Men titta på ”batch” nr 1 i SO! Är inte den en bra summering av vår nuvarande tillvaro: på för­hand in­planerad (i all­mänhet resurs­krävande eller ofta åter­kommande) data­bearbetning som ut­förs av dator utan mänsklig inter­aktion.

Om man inte var livrädd skulle man kunna skratta sig till döds hela tiden. Ta t ex explosionen av julfilmer. JULFILMER! Hur är det möjligt? En text från TT, vilket innebär att den når många tidningar, har rubriken ”Frossa i julfilmer”. Det måste vara något fel på en när man känner kräkningar av tre enkla ord!? Varför inte även kränkningar?

Nu har dagens Sbråkinlägg tydligen formats till allmän vilken-skitvärld-text, så det är bara att köra på. Följande har stått i en blaska (flera, säkert) nyligen: "Ska man uppmuntra eller avråda barn från att räkna på fingrarna? En ny studie kan ge svar".

Utan många tankar eller studier alls kommer på stört en kommentar från Sbråk: Ta och gissa mitt svar på frågan. Använd gärna fingrarna om det behövs. Och avråd er själva från att ge råd.

Nyheter om och från skolan är alltid upplysande och intressanta

Koncentrerad skolklass i 1920-talets Finland. Bild: Wikipedia

  
En av miljoner jobbiga grejer för äldre (mig) är att det blivit svårt att veta om huruvida folk skämtar eller ej när de säger något roligt. Sånt som de kanske möjligen inte själva avser vara kul. Häromsistens diskuterades en app som skolan använder för kommunikation, information etc. Programledaren (radio, vad annars?) sa vid ett tillfälle: ”Nu är inte just den här appen här och kan försvara sig”.

Skriver man ner det låter det självklart, givetvis skämtade journalisten! Problemet är att det inte fanns något alls som tydde på det. Vi har ju alla hört till leda att ”den och den, det och det, inte är här och kan försvara sig”.

En favorit i ämnet är (omnämnd i Sbråk förr…) när Försvarsmakten kritiserats för skjutningar över Vättern, och en radiomänniska sa ”nu är ju inte försvaret här och kan försvara sig”. Osis. Men ursäkta en fråga: varför fick folk aldrig försvara sig förr? Man undrar.

Håller med den expert (på nåt, och inte var det språk) som sa: ”Jag blir lite weary”. Ja, vem blir inte trött? Men för all del, det är fult att häckla andra när man själv faller i samma grop om och om igen: Vi är många i övrigt medvetna medborgare som rätt vad det är kastar ur oss engelska glosor. Just like that. Bloggen ska ses som en allmän uppsträckning. Och hör sen.

Men visst fan blir man weary. I dag berättades på nyheterna om en undersökning som visat att när barn lägger mycket tid på sociala medier får de svårt att koncentrera sig i skolan. Jag vill inte skriva ut VA? trettiosju gånger, men sanna mina ord: denna tid är omöjlig att ta på allvar.

Ett vanligt mångordigt pladder som skulle tjäna på effektivisering

Man hoppas ibland att något överraskande i språk- och talväg ska hända. Men mycket av kommunikationen mellan människor tycks så utstakad och fastlagd, för att inte säga fastnaglad, att minsta avvikelse tycks omöjlig.

Dagens exempel handlar om människor som bjudits in till pratshower i radio/tv eller intervjuer i samma medier (eller andra, poddar, t ex). Den genomtrevliga värden säger avslutningsvis: ”Tack för att du kom!” I vad som numera är 100 procent av fallen säger den inbjudne: ”Tack för att jag fick komma” (På engelska lyder frasen ”thanks for having me”).

Detta är ett besynnerligt beteende. Om man tänker sig en inbjudan hos kamrater som, när man går hem, säger: ”Tack för att du kom”, skulle man bli jätteförvånad. För att inte tala om vad man skulle tänka om någon går hem från ens eget partaj och säger ”tack för att jag fick komma”. Man hade ju bjudit in personen förisjuttons järnvägar.

Vad hände med alla andra alternativ: ”Kul att du kunde komma, roligt att ha dig här, skoj att träffas/att det passade” Här finns en mängd individuella sätt att tacka och bocka med. Herregud. För att inte tala om radiomänniskan som gjort en grej (felgrammatiskt putslustig) av att säga ”Tack som kom”. Herregud, en gång till.

Nu ska här inte lämnas bloggens vanliga mission, åtagande, menar jag, så här kommer ett par vanliga reta-sig-på-uttryck. Man kan väl få vara lite statisk även här? Såg just en ny variant på objektsförlust, en sån som i ”chefen har lämnat”. (Jobbet? Huset? Festen? Frun?) Den nya löd: ”Israel har jämnat byar”.

Det är en enkel match att säkra ursprunget, man googlar bara ”Israel levelled”. Träffarna på engelska kan bl a vara ”levelled Gaza/whole neighbourhoods/a Gaza district”. På engelska jämnar man alltså inget med marken, man bara jämnar. Och snart kommer det att låta likadant i Sverige: ”Grävskoporna jämnade”. Det går säkert att förstå av sammanhanget (kontexten) vad som jämnas, så det är väl bara att glädjas åt ett effektivare språk. Tack för att du läste. Ha en bra dag. Och en fortsatt fin kväll.