I en brittisk serie om en psykopat som inte är den han utger sig för (underhållningsgenren tycks poppis i psykopaternas tidevarv…) berättar denne om sin lantliga stuga: den ligger ”lite avsides”. På originalspråk sa han att den låg ”off-grid”, som ju var Sbråks gårdagsämne.
Här har en översättare, en s k undertextare, valt en kanonbra lösning. Det finns ingen vits med att i en sån här serie beskriva ”off-grid” med ”att vara utan el, kanske vatten, ha dålig mobiltäckning” etc. ”Avsides” ger tittaren en tillräcklig bild av vad galningen tänker dra in kvinnan i för belägenhet.
Det vore intressant att se hur en framtida AI ska dribbla med det obestämda antalet möjligheter som en svenskspråkig (i vårt fall) hängiven översättare behärskar. Eller tolk, förstås, båda dessa sysslor kräver språkkunskaper och -känsla utöver det vanliga, som det brukar heta.
I ett inslag i P1:s Kulturnytt (mars 2023) intervjuas forskaren Juanita Olivera, som disputerat på en avhandling om översättning av poesi. Intresset väcktes efter att hon läst Tranströmers dikter översatta till hennes modersmål spanska. I det här radioinslaget nämns den norska termen ”gjendiktning” (felskriven på SR:s hemsida). Det handlar förstås om att tolka originalpoesi och översätta den på ett sätt som nog inte är något för AI eller andra som inte äger mänsklig elasticitet i hjärnan. Norska Wikipedia förklarar begreppet så här:
Gjendiktning er en form for oversettele der en forsøker å overføre noe annet og mer av innholdet i et litterært arbeide enn det som kommer fram ved en vanlig ordrett oversettelse.
Man kan hitta svenska försök att översätta termen, bl a ”återdiktning, version”. I Sydsvenska Dagbladet skriver Per Bergström (oktober 2010):
Det norska ordet för att översätta poesi är ”gjendiktning”, ett ord som kanske bättre kan beskriva en möjlighet att föra över poesi till en annan språkdräkt, att bygga upp dikten igen, förverkliga den och livgöra den på ett nytt språk.
AI-översättningar? ”Schår amår!” Som en kompis brukade utbrista när hon betvivlade något.
